Migranter registrerar sig på grekiska Lesbos som en del av EU:s nuvarande asylsystem. Arkivbild.

Migranter registrerar sig på grekiska Lesbos som en del av EU:s nuvarande asylsystem. Arkivbild.

Bild: EU-kommissionen

MittEuropa »
EESK: Förtydliga asylrätten i nya flyktingpolitiken

Enligt EESK bör skyddsbestämmelserna i den nya EU-flyktingpolitiken förtydligas, liksom individuell behandling av ansökningar och de sökandes rättigheter. Det skriver Ellen Nygren ledamot för LO i det rådgivande EU-organet EESK.

Vid Europeiska ekonomiska sociala kommittén, EESK:s, möte i oktober i Bryssel antogs bland annat ett yttrande om reform av EU:s asylsystem och ett om EU:s arbete med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Yttrandet det gemensamma europeiska asylsystemet behandlar kommissionens förslag från 4 maj om en reform av det gemensamma europeiska asylsystemet i syfte att skapa ett rättvisare, effektivare och mer hållbart system för fördelning av asylansökningar mellan medlemsländerna.

Den grundläggande principen kommer att förbli densamma: asylsökande bör, om de inte har familj någon annanstans, ansöka om asyl i det första land de anländer till, men en ny rättvisemekanism kommer att tillämpas för att se till att ingen medlemsstat drabbas av ett oproportionerligt tryck på sitt asylsystem.

EESK beskriver att EU:s regler för fastställande av vilken medlemsstat som ansvarar för att hantera en asylansökan (Dublinsystemet) inte är utformade för att säkerställa en hållbar fördelning av ansvar inom EU och för att garantera en snabb handläggning av ansökningar.

De nya förslagen beskrivs som:

  • Ett rättvisare system som bygger på solidaritet med en fördelningsmekanism
  • En mekanism som tar hänsyn till insatser för personer som behöver internationellt skydd, direkt från tredjeländer, och vikten av att införa lagliga och säkra vägar till EU
  • Ett effektivare system med kortare tidsfrister
  • Motverka missbruk och sekundära förflyttningar med tydligare rättsliga skyldigheter för den asylsökande
  • Starkare garantier för ensamkommande barn och en balanserad utvidgning av definitionen av familjemedlem

EESK anser att det behövs en effektiv reform av det gemensamma europeiska asylsystemet, samtidigt som de lagliga vägarna för inresa i EU måste förbättras med avseende på respekt för personer som är utsatta för förföljelse. Förslaget om att öka effektiviteten bedöms positivt, men skyddsbestämmelserna bör förtydligas, liksom individuell behandling av ansökningar och de sökandes rättigheter. Proportionalitetsprincipen måste följas för att systemet ska bli hållbart i praktiken.

EESK behandlade även 2030-agendan – om ett EU som engagerar sig för hållbar utveckling globalt är ett yttrande på eget initiativ, och jag ingick i arbetsgruppen som tog fram förslaget till yttrande.

EESK skriver att 2030-agendan representerar ett genombrott för multilateralt arbete. Sociala, miljömässiga och ekonomiska framsteg ses som tre dimensioner av en helhet. Målen omfattar alla länder. EU var starkt engagerad under den process som ledde fram till antagandet av de nya målen för hållbar utveckling.

I yttrandet understryker EESK att EU måste upprätthålla sin trovärdighet såväl internt som externt när det gäller genomförandet av agendan och dess 17 mål. EU måste vidta åtgärder på högsta nivå för att skapa en stabil grund för en övergripande EU-strategi. 2030-agendan återspeglar till fullo de europeiska värderingarna om välstånd för alla, mänskliga rättigheter, social rättvisa, fattigdomsbekämpning, demokratisk samhällsstyrning och miljöskydd.

Därför förväntas EU ta en ledande roll i genomförandet av agendan och bidra till att målen uppnås på en global nivå. Fattigdomsutrotning bör vara en övergripande prioritering i EUs politik och program.