EU-kommissionärer Valdis Dombrovskis, Marianne Thyssen och Pierre Moscovici.

EU-kommissionärer Valdis Dombrovskis, Marianne Thyssen och Pierre Moscovici.

Bild: EU-kommissionen

EU-kommissionen vill se ökade investeringar

För första gången uppmanar EU-kommissionen euroländerna att öppna den statliga plånboken för större investeringar än de själva planerat för.

EU-kommissionen presenterade på onsdagen sitt stora ekonomiska höstpaket som framför allt riktar in sig på euroländerna under det kommande året. 

Den kanske viktigaste nyheten var att kommissionen vill att de euroländer som har överskott i sina budgetar använder dessa för att investera under nästa år.

– För första gången fastställer EU-kommissionen en positiv riktning i budgetpolitiken för euroområdet. Det är ett viktigt ögonblick. EU-kommissionen agerar i praktiken som en gemensam finansminister för eurozonen, sade ekonomikommissionär Pierre Moscovici, en fransk socialdemokrat.

Kommissionen vill att euroområdet som helhet ska göra investeringar på upp till 0,5 procent av BNP under nästa år. Detta är mer än vad euroländerna i sina budgetutkast för nästa år avser att spendera. 

Tyskland som nästa år väntas få ett överskott i statsbudgeten är ett av de länder som kommissionen vill ska investera mera. Men även andra euroländer, som Nederländerna, som inte riskerar att bryta mot EU-regeln om högst tre procents budgetunderskott omfattas.

Ledaren för den socialdemokratiska partigruppen S&D i EU-parlamentet, italienaren Gianni Pittella, välkomnar beskedet.

– Kommissionen har genomgått en stor förändring i sitt sätt att se på ekonomisk politik. Det är hög tid för offentliga investeringar. Detta är ett radikalt uppbrott från den förflutna. Klockan klämtar för åtstramningar, sade Pittella i ett uttalande.

Moderaternas EU-parlamentariker Gunnar Hökmark är dock kritisk och kallar beslutet riskabelt.

”En underminering av trovärdigheten i stabilitetspakten underminerar stabiliteten i EU:s ekonomi, det leder till åtstramningar”, twittrade Hökmark.

EU-kommissionen meddelade även att man inte avser dra in EU-stöden till Spanien och Portugal trots att länderna tidigare bedömts ha brutit mot regelverket.

Samtidigt varnar kommissionen för att sex euroländer under nästa år riskerar att bryta mot budgetreglerna och eurokommissionär Valdis Dombrovskis, en konservativ lett, sträckte upp ett varningens finger.

– Vi lever i en tid av långsam ekonomisk tillväxt, geopolitiska risker och ökad osäkerhet. Inte minst efter den brittiska folkomröstningen och förra veckans amerikanska val, sade Dombrovskis. 

Euroländer i risk

 

Följande euroländer som för 2017 bedömer kommissionen vara i linje med EU-reglerna:

 

Tyskland, Estland, Luxemburg, Slovakien och Nederländerna

 

Fem länder är i stort i linje med EU-reglerna:

Irland, Lettland, Malta, Frankrike och Österrike

 

Åtta länder riskerar att bryta mot reglerna:

Spanien, Portugal, Belgien, Italien, Cypern, Litauen, Slovenien och Finland

 

Grekland ingår inte i denna granskning eftersom det redan ingår i separata övervakningsprogram efter att tvingats ta krislån.

Kommissionens förslag ska nu debatteras av medlemsländernas finansministrar i början av nästa månad.

 

Stabilitets- och tillväxtpakten

EU:s stabilitets- och tillväxtpakt, STP, slöts som en konsekvens av att EU-länderna enades om att införa euron. Pakten trädde i kraft 1998/1999 med syftet att stärka budgetdisciplinen eftersom euroländerna inte har någon gemensam budgetpolitik. Alla medlemsländer omfattas av den men reglerna är striktare för euroländerna som i slutänden kan få böter som de inte följer den.

Paktens två huvudmål är:

Ett budgetunderskott, skillnaden mellan hur mycket staten drar in och hur mycket den spenderar, på högst tre procent av BNP.

En statsskuld, det samlade värdet av tidigare budgetunder- eller överskott, på på högst 60 procent av BNP.

Tyskland och Frankrike bröt dock 2003 mot pakten utan straff vilket gjort att även andra euroländer ansåg sig kunna göra det. Mellan 1999 och 2008 bröt euroländerna mot pakten vid minst 45 av 177 fall enligt ekonomiprofessorerna Lars Calmfors och Simon Wren-Lewis.

Under finanskrisens mest brännande år kompletterade man därför STP med de så kallade två- och sexpacken. De stramar bland annat upp regelverket, ökar kommissionens budgetgranskningsmöjligheter och gör straffen för euroländer som inte följer reglerna automatiskt träder i kraft om inte två tredjedelar av euroländerna röstar emot.