EU-toppmöte gav Nederländerna garantier

Under torsdagens EU-toppmöte i Bryssel ägnades mycket tid att enas om en väg för att få unionens samarbetsavtal med Ukraina slutligt godkänt. Vid en rådgivande folkomröstning i april sade nederländarna nej till samarbetsavtalet som kräver alla medlemsländers ratificering.

Stats- och regeringscheferna gick till slut med på den nederländske premiärministern Mark Ruttes krav på bindande garantier för att kunna ratificera Ukrainaavtalet. Övriga 27 medlemsländer har redan godkänt samarbetsavtalet med Ukraina.

– Nu ligger ansvaret i Nederländerna. Ratificeringen är viktig inte bara för Ukraina utan även för Europas geopolitiska ställning och trovärdighet. Vi räknar med våra nederländska kollegor, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk efter mötet.

Den text som stats- och regeringscheferna enades om bekräftar vad avtalet inte handlar om – att det exempelvis inte innebär att Ukraina blir ett kandidatland eller att EU-länderna ska ge militärt stöd.

Premiärminister Mark Rutte sade att Tusk kan ”räkna med honom” om att driva genom en ratificering i landets parlament trots att hans regering saknar majoritet.

– Vi har nått ett bra avtal. Jag hyser stort hopp, sade Rutte och lovade att lägga fram ett lagförslag i nästa vecka.

Ny flyktingpolitik nästa år

Årets sista EU-toppmöte avhandlade även flyktingkrisen och försvarsfrågor. Ledarna enades om att nå enhällighet om de nya asylreglerna senast i juni nästa år, något som statsminister Stefan Löfven välkomnade.

– Det är första gången vi har ett uttalat måldatum, sade Löfven.

Försvarsfrågan uppgraderas

Stats- och regeringscheferna enades även om att Europa ”måste ta ett större ansvar för sin säkerhet”. Det innebär bland annat att de vill se mer samarbeten kring försvarsmateriel och en årlig översyn av försvaret i medlemsländerna. Till EU-toppmötet i mars vill de att det tas fram en rapport så att man vid junitoppmötet kan ta nästa steg. Säkerhets- och försvarsfrågan ska i framtiden stå ”regelbundet” på toppmötets dagordning.

– Vi tog ställning för att öka samarbetet och tilldela fler resurser till säkerhet och försvar, sade mötesordförande Donald Tusk.

Runt tjugo minuter uppges ha ägnats åt det brittiska utträdet ur EU. Ledarna från de 27 kvarvarande medlemsländerna enades om hur förhandlingarna ska gå till.