Federalistiska EU-planer dissas av svenska parlamentariker

EU-parlamentarikerna röstade på torsdagen för tre resolutioner om hur de vill se EU:s framtid. Det är parlamentets inspel till det pågående arbetet med att ta fram en ny EU-vision efter att britterna lämnat unionen.

Resolutionerna berör tre områden: förändring inom det nuvarande fördraget, eurosamarbetet och hur ett nytt EU-fördrag skulle kunna se ut. De flesta förslagen går i en tydlig federalistisk riktning.

Av de svenska EU-parlamentarikerna var det bara två, Liberalerna Cecilia Wikström och Jasenko Selimović, som röstade för resolutionerna. De övriga röstade antingen mot eller lade ned sina röster.

Den första resolutionen går bland annat ut på att få EU att mer likna traditionella politiska strukturer där ministerrådet föreslås göras om till en andra kammare och EU-parlamentet till en första. Parlamentarikerna vill även att medlemsländernas ska föreslå minst tre kandidater till EU-kommissionär och att rådet röstar med kvalificerad majoritet på alla områden som fördraget tillåter.

Parlamentet efterfrågar även ett gemensamt EU-försvar, stärka EU-parlamentets roll och införa en social pakt som ska  stärka samordningen mellan medlemsländernas socialpolitik.

Den andra handlar om hur eurosamarbetet ska stärkas och fördjupas. Parlamentet vill bland annat ha en eurobudget, en europeisk valutafond som ska kunna ge krislån till vacklande euroländer och slå ihop den nuvarande posten som eurogruppschef med ekonomikommissionären till EU:s finansminister”.

Den tredje resolutionen vill se ett så kallat konvent där ett nytt EU-fördrag kan tas fram. I ett sådant nytt fördrag vill parlamentarikerna ”kraftigt” banta ned kommissionen och minska möjligheterna för medlemsländerna att runda parlamentet med mellanstatliga samarbeten. Medlemsländerna ska inte heller få ha undantagsklausuler från vissa områden som i dag.

Vid EU-toppmötet i slutet av mars där det är tänkt att stats- och regeringscheferna ska ta fram ett dokument om det framtida EU. Och under våren ska EU-kommissionen presentera ett utkast på på i vilken riktning man vill att unionen ska röra sig, framför allt gällande eurosamarbetet.

När de stora besluten ska tas om EU är det i praktiken medlemsländernas stats- och regeringschefer som sätter dagordningen. EU-parlamentet har en mindre roll i den processen.