Debatt: Konkurrenskraftiga företag krävs för ett socialt Europa
Peter Jeppsson 26 april 2017 | Kritik mot sociala pelarenGoda levnadsförhållanden kan bara uppnås genom konkurrenskraftiga företag och en ekonomi i balans i EU. Det skriver Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv.
I dag kom EU-kommissionens paketförslag till EU:s så kallade sociala pelare. Arbetet med att utveckla pelaren bygger på övertygelsen om att social- och sysselsättningspolitiken inte bara ska tillhandahålla skyddsnät utan också vara en produktiv faktor som bidrar till minskad ojämlikhet, maximalt jobbskapande och en välmående arbetskraft i EU.
Svenskt Näringsliv delar EU-kommissionens bedömning att det finns ett gemensamt intresse av ökad konvergens uppåt av arbets- och levnadsförhållanden. Men de förslag som nu presenterats kommer inte att leda till att dessa mål uppnås.
Det tas ingen hänsyn till att skillnaderna i ekonomisk utveckling och arbetslöshetsnivåer mellan EU:s medlemsstater är den viktigaste förklaringen till skillnaderna i arbets- och levnadsförhållanden.
Att ha ett arbete är av grundläggande betydelse för människors levnadsförhållanden. Det ger inte enbart lön utan gör även att man i högre utsträckning omfattas av socialförsäkringssystemen.
Därför ställer vi oss frågande till att så mycket fokus ligger på de som redan är etablerade på arbetsmarknaden - och ytterst lite på att stärka efterfrågan på arbetskraft.
Dagens sociala problem i Europa beror inte på en avsaknad av arbetsmarknadsregleringar och andra sociala rättigheter, utan på bristen av global konkurrenskraft som kan generera välstånd.
För Svenskt Näringsliv är en förutsättning för ett socialt Europa ett EU som kännetecknas av hög sysselsättning som grund för goda levnadsförhållanden. Det kan bara uppnås genom konkurrenskraftiga företag och en ekonomi i balans i de olika medlemsstaterna. Utan tillväxt kan man inte nå goda levnadsförhållanden.
Ansvaret för de områden som ingår i den sociala pelaren ligger främst på nationell nivå. EU har endast i begränsad utsträckning kompetens att fatta bindande beslut. Detta gäller särskilt frågor som rör lönebildning och minimilöner. När sociala frågor drivs på EU-nivå riskerar mer makt att överföras till Bryssel.
EU:s ansvar består däremot i att stimulera medlemsstaterna att genomföra nödvändiga strukturella reformer och att upprätthålla sin ekonomi i god makro-ekonomisk balans. Det finns många parallella processer med dessa syften men det behövs en vitalisering och effektivisering av processerna. Enbart då kan EU göra skillnad.
Målsättningen måste vara att uppnå en företagsvänlig arbetsmarknad. Givetvis krävs grundläggande regler på en acceptabel nivå, men det får aldrig vara fråga om att hindra eller försvåra seriöst företagande.
Svenskt Näringsliv anser att det mest effektiva, och enda hållbara, sättet att förbättra arbets- och levnadsvillkor i EUs medlemsstater är att förbättra förutsättningarna för tillväxt och jobbskapande.
För detta krävs:
Fokus på ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft: Global konkurrenskraft och hållbar ekonomisk tillväxt är grunden för såväl fler jobb som för långsiktigt hållbara sociala villkor. Detta förutsätter in sin tur en stabil och förutsägbar företagarmiljö som också främjar investeringar och innovation. EUs fokus måste därför vara på att riva hinder för fri rörlighet och på att effektivisera den inre marknaden.
Respekt för nationellt självbestämmande och subsidiaritet: Varje medlemsstats enskilda förutsättningar måste erkännas och vägas in i arbetet med den sociala pelaren, så att nationellt självbestämmande och subsidiaritet respekteras.
Användning av befintliga politiska instrument: Den sociala pelaren kan byggas med befintliga politiska instrument, så som den europeiska planeringsterminen, de landsspecifika rekommendationerna och den öppna samordningsmetoden inom områdena social trygghet och social delaktighet.
Nya politiska instrument behövs inte.
Peter Jeppsson,
vice vd Svenskt Näringsliv