EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici.

EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici.

Bild: EU-kommissionen

Attraktivare euro ska locka fler EU-länder

EU-kommissionen ser en möjlighet att fördjupa eurosamarbetet för att göra det mer lockande för alla medlemsländer att gå med.

I arbetet med att staka ut EU:s framtid presenterade på onsdagen EU-kommissionen ett diskussionsunderlag om hur eurosamarbetet ska fördjupas.

Ekonomikommissionär Pierre Moscovici ser Emmanuel Macrons franska valseger och bakslagen för flera EU-skeptiska partier i medlemsländerna som ett gyllene tillfälle att öka samarbetet allt mer.

– Man har slutat prata negativt om EU. Detta är en ny, mer positiv fas som möjliggöra framsteg i bygget och fördjupandet av eurosamarbetet, sade Moscovici.

Kommissionären underströk att alla EU-länder förutom Danmark har en skyldighet att gå med i euron, men att det inte finns någon tidsfrist för detta.

– Vårt mål är inte att göra processen [att gå med i euron] mer tvingande men att göra medlemskapet mer attraktivt. Vi sätter inget tryck av något slag på länderna att gå med, sade Moscovici.

Onsdagens underlag bygger i stort på den så kallade fem ordförandes rapport från 2015 men är mer detaljerad och går i vissa fall längre.

Förutom att göra euron mer motståndskraftig mot framtida kriser – finanskrisen 2008 gick hårt åt euroländerna – är ett av huvudmålen med fördjupningen något som på EU-språk kallas ”stigande konvergens”. Det innebär att kommissionen vill att euroländerna ska bli allt mer lika varandra vad gäller bland annat nivån på levnadsstandarden.

– Det finns en risk för att euroområdet går i två hastigheter vilket skulle få allvarliga följder. Ihållande och ökande ekonomiska skillnader skulle kunna leda till ökande politiska skillnader och en ökning av extrempartier, sade Moscovici.

Den mest långtgående idén i underlaget som ska diskuteras i medlemsländerna och EU-parlamentet är enligt ekonomikommissionären en gemensam budget för euroländerna.

Förslaget är, liksom de flesta andra i dokumentet, inte nytt. Den franske presidenten Emmanuel Macron är en av dem som ställt sig bakom idén.

Moscovici vill även se en ”ny balans” mellan kommissionen och den mäktiga eurogruppen där euroländernas finansministrar träffas.

– [Det kan ske] med en möjlig sammansmältning av eurokommissionärens och ordföranden i eurogruppens roller, sade Moscovici.

I vissa varianter av det uppslaget benämns den nya rollen som eurofinansminister med ett eget finansdepartement.  

Andra förslag i utkastet är att en skapa en ny europeisk valutafond, en a-kassefond, stärka den demokratiska legitimiteten genom att involvera EU-parlamentet mer och en gemensam representation för euroländerna i internationella organisationer som Världsbanken.

Dokumentet tar även upp den heta potatisen med att låta euroländerna garantera varandras upplåning med gemensama skuldbrev. Syftet är att jämna ut den ränta som euroländerna behöver betala för lån på den internationella valutamarknaden. Kommissionen kallar det ”Europeiska säkra tillgångar”.

Eurokommissionär Valdis Dombrovskis underströk att frågan är känslig, inte minst i Tyskland.

– Det är både komplexa och känsliga frågor. Vilket verktyg vi än väljer bör det inte leda till en permanent överföring [av pengar] mellan länder, sade Dombrovskis.

Kommissionen vill att eurosamarbetet är fullbordat år 2025. Vissa av förslagen kräver dock fördragsförändring.

Onsdagens framtidsdokument är det tredje av de planerade underlagen för den pågående diskussionen om EU:s framtid efter att britterna lämnar. I början av juni väntas ett underlag om framtiden för Europas försvar och i slutet av samma månad ett om hur EU ska finansiera sig.