Annons

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger vill inte att Sverige ska få ha kvar sin rabatt på EU-avgifter när den nuvarande löper ut 2020.

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger vill inte att Sverige ska få ha kvar sin rabatt på EU-avgifter när den nuvarande löper ut 2020.

Bild: EU-kommissionen

Förslag: Sverige kan förlora EU-rabatt

Sverige kan komma att bli av med sin EU-rabatt när unionens budget ska stöpas om efter brexit. Samtidigt måste hålet efter britternas utträde täppas till.

På onsdagen lade EU-kommissionen fram det femte och sista stora underlaget för den pågående diskussionen om unionens framtid efter brexit. 

Diskussionsunderlaget handlar om hur EU ska finansieras mot bakgrund av två kommande förändringar.

– Det finns två huvudsakliga hål att fylla. Vi kommer inte att ha Storbritannien med oss. Det andra hålet är de nya utmaningar vi står inför, sade EU:s budgetkommissionär, den tyske kristdemokraten Günther Oettinger och syftade på nya områden där medlemsländerna vill se större insatser: som migration, intern och extern säkerhet, klimat, försvar och utvecklingsstöd utanför EU.

Storbritannien betalar i dag mellan motsvarande 100 och 120 miljarder kronor till EU-budgeten årligen vilket är ungefär 16 procent.

De övergripande alternativen är att EU antingen spenderar mindre eller hittar nya inkomstkällor.

– Inget är immunt mot nedskärningar, sade Oettinger.

Inte heller de rabatter på EU-budgeten som rikare länder som Storbritannien och Sverige i dag har kan enligt budgetkommissionären räkna med att överleva.

– Vi måste se till att försvinnandet av den brittiska rabatten leder till att andra rabatter försvinner, sade Oettinger.

EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) är kritisk till förslaget.

– Att avskaffa rabatterna för nettobetalarna är en farlig väg att gå. Dels riskerar det att föda ett EU-motstånd, dels innebär det att EU-budgeten inte präglas av de prioriteringar som varje offentlig budget måste underkastas, sade Hökmark i ett uttalande till Europaportalen.

Den svenska regeringens och riksdagens linje inför de kommande budgetförhandlingarna är att den svenska EU-avgiften inte ska öka efter brexit. 

Kommissionen målar upp fem tänkbara scenarier för den framtida budgeten och dess inkomster och utgifter i en varierande grad av ambition. Från att fortsätta som i dag till långtgående förändringar med mindre stöd till jordbruk och sammanhållningspolitiken. 

Man pekar även ut en rad alternativa inkomstkällor till EU-budgeten som skatter på utsläppsrätter eller finansiella transaktioner. 

Andra frågor som kommissionen söker svar på är upplägget för EU:s långtidsbudget som i dag sträcker över sju år. Ett förslag är att korta ned den till fem år för att överensstämma med EU-parlamentarikernas och EU-kommissionärernas mandatperiod. Kommissionen vill även ha mer flexibilitet i budgeten så att utgiftsposter kan flyttas om dit behovet är störst.

En annan diskussion som ska föras är huruvida medlemsländer som bryter mot grundläggande rättigheter eller inte exempelvis tar emot flyktingar i framtiden ska kunna bli av med EU-stöd. Det är något som Sverige driver för att kunna sätta press på länder som Ungern och Polen.

Underlaget skickas ut till EU-parlamentet, medlemsländerna och civilsamhället för diskussion. Oettinger hoppas innan årsskiftet ha en tydligare bild av vad som önskas med budgetens framtid. Detta ska sedan ligga till grund när kommissionen i mitten av nästa år lägger fram sitt förslag på nästa långtidsbudget som börjar gälla 2021.