Löfven kritiseras för kovändning i känslig EU-fråga

Vid EU-toppmötet på torsdag och fredag ska medlemsländernas stats- och regeringschefer bland annat diskutera ett fördjupat försvarssamarbete. Det handlar dels om i att framtiden sätta upp gemensamma försvarsförmågor men även kunna genomföra militära operationer, dels om en EU-fond för gemensam utveckling av militära materiel och teknologier.

– Det här är viktigt för Sveriges säkerhet. Vi har ett spänt omvärldsläge. Fokus för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken bör vara en ökad europeisk förmåga för militär och civil krishantering. Vår ambition är att Sverige ska delta i detta samarbete, sade statsminister Stefan Löfven (S) när han på onsdagen sökte sitt mandat inför toppmötet i riksdagens EU-nämnd.

Flera partier kritiserade dock regeringen för att utan tidigare förankring förespråka ett sådant samarbete. De pekade på den debattartikel i DN i tisdags där regeringen talade varmt om samarbetsförslaget.

– Man rycker ut i sista sekunden. Jag är bekymrad att [vändningen] sker lite under galgen, sade Liberalernas Tina Acketoft.

Centerpartiets Eskil Erlandsson (C) ansåg att det var ”anmärkningsvärt” och ”pikant” att frågan tas upp utan att den subsidiaritetsprövas, alltså att riksdagen granskar huruvida området är EU-kompetens. Han ifrågasatte också att ordet mellanstatlighet inte förekommer i det utkast till dokument som stats- och regeringscheferna ska enas om.

– Det förvånar mig att regeringen ger det här sitt stöd,. [Det är] i grunden svårt att förena med en trovärdig militär alliansfrihet. Detta är ett avgörande skifte i militariseringen av hela EU-samarbetet, sade Jonas Sjöstedt (V).

Löfven försvarade regeringens inställning med att svenskt deltagande i försvarssamarbeten i EU inte är något nytt och att fördraget tydligt gör gällande att det handlar om ett mellanstatligt, frivilligt samarbete.

– Det blir inga skarpa beslut förrän en subsidiaritetsprövning är gjord, sade Löfven som tillade att han räknade med att försvarsfonden kan komma svensk försvarsindustri till gagn men att man ”inte får vara naiv”.

– Det finns säkert större spelare ute i Europa som har andra ambitioner, sade Löfven.

I sin inbjudan till toppmötet målar ordförande Donald Tusk upp en ljusning av läget i unionen.

”Den senaste utvecklingen på kontinenten verkar peka mot att vi långsamt vänder blad. I många av våra länder börjar de partier som byggt sin styrka på EU-fientliga åsikter försvagas”, skriver Tusk och ser en ”nyfunnen framtidsoptimism”.

Han slår dock fast att mycket återstår att göra. En sådan fråga är EU:s nya asylpolitik där stats- och regeringscheferna i december enats om att försöka nå enighet innan juli.

– Jag är besviken att vi inte har nått fram till en överenskommelse om det nya asylsystemet i EU. De här förhandlingarna måste fortsätta med förnyad kraft, sade Stefan Löfven i EU-nämnden.

Knäckfrågan är fortfarande omfördelning av asylsökande till alla medlemsländer i fall av stora flyktingströmmar. Länder som Polen, Ungern och Tjeckien är kraftigt emot en automatisk omfördelning

Vid veckans toppmöte ska Storbritanniens premiärminister Theresa May kort informera om sin syn på brexitförhandlingarna. Senare på torsdagskvällen får hon lämna och övriga stats- och regeringschefer väntas hålla en mindre diskussion om brexit.

På dagordningen står även en debatt om kriterierna för vilka medlemsländer som ska få de två EU-myndigheter som ska flyttas från Storbritannien lämnar unionen. Beslut om vilka länder som får de eftertraktade myndigheterna väntas dock först i oktober.