Svenskar: Gärna ett försvarssamarbete men ingen EU-armé

På onsdagen släppte EU-kommissionen det fjärde av sammanlagt fem diskussionsunderlag som ska ligga till grund för den pågående debatten om unionens framtid efter brexit. Denna gång handlar det om huruvida medlemsländerna ska öka sitt försvars- och säkerhetsarbete till år 2025.

EU:s utrikeschef tillika vice kommissionsordförande, den italienska socialdemokraten Federica Mogherini, påpekade att det finns ett starkt stöd för utökad fördjupning på området.

– Allmänhetens stöd för ett europeiskt försvars- och säkerhetsarbete är tydligt. Jag har sett en fast beslutsamhet hos medlemsländerna, sade Mogherini som även pekade på det uttalande som de 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer gjorde vid Romtoppmötet i slutet av mars i år.

I en ny stor opinionsundersökning i medlemsländerna säger sig en överväldigande majoritet, 75 procent, av de tillfrågade vara positiva till gemensam försvars- och säkerhetspolitik i EU. Även en majoritet, 55 procent, är för att sätta upp en EU-armé.

Även en tydlig majoritet av svenskarna är i undersökningen positiva till ökat försvarssamarbete men de tillhör tillsammans med de neutrala österrikarna de två befolkningar som i minst grad stödjer förslaget. När det gäller idén att eventuellt skapa en EU-armé tillhör Sverige tillsammans med Finland och Storbritannien de tre länder där en majoritet är emot.

Mogherini målar upp tre tänkbara scenarier för medlemsländerna att ta ställning till. I praktiken handlar det om hur långt länderna är villiga att går för ett ökat försvars- och säkerhetsarbete på EU-nivå. I det mest långtgående föreslås ett gemensamt försvar.

– Allt hänger på medlemsländerna. Kommissionen vill inte ha mer makt själv, sade investeringskommissionär Jyrki Katainen, en finländsk liberalkonservativ.

– Enligt mig finns det ett behov av en stridsduglig, vältränad och organiserad gemensam förmåga för att kunna vara solidariska i fall av IT-, hybrid- eller terroristattacker, sade Katainen som även försäkrade  att samarbetet inte ska konkurrera med Nato där de flesta EU-länder också är medlemmar.

På onsdagen lanserade EU-kommissionen även den försvarsfond som medlemsländerna tidigare i år gett klartecken till.    

– Vi gör allt 28 gånger och kommer i framtiden att göra det 27 gånger. Det skapar enorma skuldbördor och har lett till enorma säkerhets- och effektivitetsunderskott, sade Katainen.

Fonden har tre delar: forskning, utveckling och inköp av försvarsmateriel och teknik genom medfinansiering via EU-budgeten. 2020 ska fonden uppgå till närmare minst 15 miljarder kronor per år. Tillsammans med deltagande medlemsländer ska denna summa kunna uppgå till 53 miljarder kronor årligen.

Enligt kommissionens beräkningar kan medlemsländerna årligen spara mellan motsvarande 240 och 970 miljarder kronor på ökat samarbete inom försvar och säkerhet.