Den brittiska premiärministern Theresa Mays vid förra veckans EU-toppmöte.

Den brittiska premiärministern Theresa Mays vid förra veckans EU-toppmöte.

Bild: Europeiska unionens råd

Theresa Mays bud imponerade inte

Den brittiska premiärministerns ”rättvisa och seriösa” brexitförslag fick ett ljummet mottagande i EU.

Vi förra veckans EU-toppmöte presenterade Storbritanniens premiärminister Theresa May ett förslag för hur EU-medborgare som bor i Storbritannien ska behandlas efter brexit.

– Detta är ett rättvist och seriöst erbjudande. Det ger de tre miljoner EU-medborgare i Storbritannien visshet om framtiden och vi vill ha samma visshet för de mer än en miljon brittiska medborgare som bor i EU, sade May efter mötet.

Men övriga EU-ledare var inte imponerade av Mays förslag som i detalj ska publiceras i dag måndag.

– Mitt första intryck är att Storbritanniens erbjudande är under våra förväntningar och att det riskerar att förvärra situationen för medborgarna, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som tillade att det detaljerade och förväntat mycket komplexa förslaget nu ska nagelfaras.

Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron spelade ned Mays erbjudande men välkomnade det som ett första steg i förhandlingarna.

Theresa May fick under toppmötet tio minuter att förklara sin syn på förhandlingarna och läget för hennes minoritetsregering. Inlägget följdes på ordförande Tusks förslag inte av någon diskussion. Efter May därefter lämnat mötet gav EU:s chefsförhandlare Michel Barnier kvarvarande EU-ledare en uppdatering av läget.

Vid toppmötet diskuterades även en fördjupning av försvarssamarbetet mellan medlemsländerna. De EU-länder som vill vara med ska inom tre månader presentera vilka typer av projekt – det kan handla om försvarsmateriel eller insatser –  de vill önskar vara med i. Enligt statsminister Stefan Löfven (S) rådde stor enighet bland ledarna.

– Jag tror ingen av oss räknat med [att det skulle gå så snabbt att komma överens]. Att enigheten är stor i de här frågorna är ett styrkebesked, sade Löfven.

Stats- och regeringscheferna enades också om ett större utbyte av underrättelseinformation mellan medlemsländerna, strypa finansiering och bekämpa radikalisering på nätet för att komma åt terrorism.

Frågan om EU:s nya asylsystem fortsätter vara olöst. Den brännande punkten är omfördelning av flyktingar där länder som Polen och Ungern säger nej. Löfven sade att detta är ”oacceptabelt” och att det måste få konsekvenser för de länder som vägrar hjälpa till.

På utrikesfronten ägnades en lång diskussion åt Ryssland och ledarna enades om att förlänga EU:s sanktioner mot landet för dess annektering av Krim.