Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning

Junckers alla förslag

13 september 2017 | Hela listan

Europaportalen har sammanställt alla de förslag och idéer som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vill se under de kommande åren.

Vid onsdagens linjetal lanserade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker en rad konkreta förslag och önskningar om EU-samarbetet och dess framtid.

 

Säkerhet och migration

Försvarsunion

Senast 2025 vill Juncker att en europeisk försvarsunion är på plats.

Kamp mot terrorism

Genom att sätta upp en ny EU-myndighet vill Juncker se till att medlemsländerna automatiskt utbyter uppgifter om terrorister och utländska stridande. Han förespråkar även att den europeiska åklagarmyndigheten, som Sverige tackat nej till, ska kunna åtala i fall som rör gränsöverskridande terrorism.

Skydd mot cyberattacker

Juncker föreslår att internetsäkerhetsbyrå sätts upp som ska hjälpa medlemsländerna bekämpa cyberattacker mot företag och stater.

Migration

Tre förslag lanseras senare i september:

Det första rör avvisningar av migranter som fått avslag på sina asylansökningar. I dag skickas bara drygt en tredjedel av de som avvisats faktiskt tillbaka till sina hemländer.

Ett förslag rör lagliga vägar in för migranter i EU. Det kan handla om både arbetstillstånd och vidarebosättning.

Mer pengar till EU:s olika fonder och investeringar i afrikanska länder.

 

Sociala frågor

Övervaka arbetsrätt

Juncker föreslår att en ny EU-myndighet sätts upp som ska övervaka att utstationeringsregler och andra EU-regelverk för gränsöverskridande arbete efterlevs. Det konkreta förslaget väntas under nästa år.

Sociala pelaren

Senast vid toppmötet i Göteborg i november vill Jean-Claude Juncker att medlemsländerna enats om den sociala pelaren – en rad välfärdsrättigheter för invånarna.

 

Inre marknaden

En ny industristrategi

Ska hjälpa europeisk industri att bli världsledande i innovation, digitalisering och utfasning av fossila bränslen.

Ta bort veto i skattefrågor

Juncker vill ta bort EU-ländernas vetomöjlighet i frågor som exempelvis moms, bolagsskatter och en finansiell transaktionsskatt. Detta förutsätter att alla medlemsländer går med på en sådan förändring. Frågan är politiskt känslig i vissa medlemsländer.

Skydda strategiska företag

När statsägda företag från länder utanför EU vill köpa en strategisk hamn, energiinfrastruktur, försvarsmaterielföretag eller liknande måste uppköpet granskas. Här anser dock Sverige att det räcker med den nationella prövning som redan finns.

 

Utrikes

Handel

Juncker föreslår att frihandelsförhandlingar inleds med Australien och Nya Zeeland och hoppas att dessa ska bli klara innan nästa EU-val 2019.

Frihandelsförhandlingarna med Mexiko och en rad sydamerikanska länder hoppas han ska bli klara innan årsskiftet.

Alla EU-kommissionens förhandlingsmandat i handelsförhandlingar ska offentliggöras.

Fler länder i Schengen

Juncker förespråkar att Rumänien och Bulgarien får fullt medlemskap i passunionen Schengen och att Kroatien ska få gå med så snart landet uppfyllt alla krav.

Utvidning

Juncker vill ge länderna på Balkan tydligare utsikter att gå med i EU men utesluter turkiskt EU-medlemskap under överskådlig framtid

Juncker uppmanade den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan att släppa inspärrade journalister och sluta kalla europeiska ledare rasister och fascister.

Snabbare beslut i utrikesfrågor

Juncker uppmanar medlemsländerna att se över vilka frågor i EU:s utrikespolitik som skulle kunna beslutas med kvalificerad majoritet och inte enhällighet som i dag. Syftet är att kunna ta snabbare beslut.

Ledande klimataktör

EU ska bli ledare när det gäller det internationella arbetet med att minska klimatutsläpp. Inom kort presenteras ett förslag på hur utsläppen i transportbranschen ska minskas.

 

Subsidiaritet

Kommissionen ska sätta upp en arbetsgrupp bestående av ledamöter från EU-parlamentet och nationella parlament som ska granska om det finns EU-lagar som inte behövs eller som bättre hanteras på nationell nivå. Gruppen ska ledas av EU-kommissionären Frans Timmermans och rapportera in sina resultat om ett år.

 

Ekonomi och euron

Valutaunionen

I december lanseras en rad förslag om valutaunionen. Förslagen liknar i stort de som Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron önskat.

Kommissionsordförande föreslår att Europeiska stabiliseringsmekanismen, ESM, görs om till en europeisk valutafond.

Han vill göra om den nuvarande ekonomikommissionären till en eurofinansminister som främjar strukturreformer i euroländerna. Denna post ska även samordna EU:s alla finansieringsinstrument och kunna låna ut pengar när ett euroland hotas av kris eller recession. Eurofinansministern ska även leda eurogruppen, vara ansvarig inför EU-parlamentet och representera euroländerna internationellt.

Dock avvisar Juncker idén, som främst stöds av Emmanuel Macron, på en gemensam budget för euroländerna. Han vill inte heller ha något europarlament.

Alla EU-länder bör gå med i euron och bankunionen

Juncker vill sätta samman ett team som hjälper icke-euroländerna att anpassa sig så att de kan gå med i valutasamarbetet. Enligt Juncker ska alla EU-länder anta euron och gå med i bankunionen.

Större EU-budget

I maj nästa år presenterar EU-kommissionen sitt förslag på den kommande långtidsbudget från år 2021. Juncker vill att denna budget ska vara större än dagens.

 

EU:s framtid och nästa EU-val

EU:s framtid - scenario 6

Tidigare i år lade Jean-Claude Juncker fram ett diskussionspapper med fem alternativa scenarier för EU:s framtid – i praktiken hur långtgående samarbetet ska se ut.

Juncker gav på onsdagen sin syn på framtiden och kallar det scenario 6 och vilar på tre ben.

1. Frihet

Frihet från diktatur och förtryck såväl som yttrandefriheten

2. Jämlikhet mellan medlemsländerna

Att alla länder i EU behandlas på samma sätt. Detta kan delvis innebära att Juncker tar avstånd från idén om ett ”flerfarts-EU” där vissa länder ska kunna gå olika snabbt fram inom olika samarbeten.

3. Rättssäkerhet

Alla medlemsländer måste ha ett oberoende rättsväsende och respektera domslut. Detta har en tydlig referens till framför allt händelseutvecklingen i Polen.

Innan talet skickade Jean-Claude Juncker en tidsplan till Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, EU-parlamentets talman Antonio Tajani och de kommande ordförandeländerna över hur han vill att arbetet med framtidsdiskussionen bör se gå till väga.

Dagen efter brexit, 30 mars 2019, utlyste Juncker ett toppmöte i rumänska Sibiu där de 27 EU-ländernas ledare ska enas om hur EU:s framtid ska se ut.

Vad de kommer fram till ska invånarna sedan kunna ta ställning till i EU-valet några månader senare.

Gemensamma valsedlar

Juncker hoppas att partierna börjar kampanja tidigare inför nästa EU-val våren 2019. Han föreslår nya regler för partistöd som ska underlätta för europeiska partier och att hålla fler konvent där EU diskuteras under nästa år.

Kommissionsordföranden ställer sig även bakom idén att införa gränsöverskridande valsedlar. Systemet med toppkandidater som infördes vid förra valet där den största partigruppen i EU-parlamentet också ska få utse nästa kommissionsordförande vill Juncker ha kvar.

Med en ny uppförandekod vill Juncker att EU-kommissionärer ska kunna kandidera i EU-valet.

En ordförande i EU

Juncker vill att dagens två poster, EU-kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande som företräder medlemsländernas stats- och regeringschefer, slås samman till en.

Hela talet (på engelska)

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret