EU:s ekonomikommissionär, den franske socialdemokraten Pierre Moscovici. Arkivbild

EU:s ekonomikommissionär, den franske socialdemokraten Pierre Moscovici. Arkivbild

Bild: EU

Moscovici: Tre angelägna reformer stärker euron

EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici har tre idéer för att euron ska utvecklas och blomstra.

I ett tal i helgen gav EU:s ekonomikommissionär, den franske socialdemokraten Pierre Moscovici, sin syn på valutasamarbetets framtid.

– Jag är övertygad om att euroområdet bara kommer att få en verkligt ljus framtid om vi tar itu med tre brännande politiska frågor, sade Moscovici.

De tre förslagen är att göra det ekonomiska styret om euron mer demokratiskt, skapa en europeisk valutafond och minska de sociala och ekonomiska skillnaderna mellan euroländerna.

Mer demokratiskt styre

Moscovici kallar eurogruppen, den konstellation av finansministrar från euroländerna som haft stort inflytande under finanskrisen, för ”en blek kopia av ett demokratiskt organ”. Fransmannen vill därför inrätta en eurofinansminister, med ena foten i kommissionen och andra bland euroländernas finansministrar, som svarar inför Europaparlamentet. Eurofinansministern ska få tekniskt stöd av ett finansministerium, argumenterar Moscovici.

En europeisk valutafond

En sådan fond skull enligt kommissionärens vision hjälpa euroländerna att hantera sina statsskulder och vara tätt knuten till EU-kommissionen.

Minska sociala och ekonomiska skillnader

Skillnaderna ska överbryggas via en gemensam eurobudget, menar Moscovici, som kan hjälpa vacklande euroländer. På sikt ska denna kunna låna upp pengar på den globala finansmarknaden gemensamt till euroländerna.

Idéerna hämtas från det diskussionspapper om eurons framtid som presenterades i somras. Vissa av dem, som en eurofinansminister och en europeisk valutafond, har redan fått stöd av både Frankrikes liberale president Emmanuel Macron och Tysklands kristdemokratiska förbundskansler medan andra, som gemensam upplåning, ses som kontroversiella.

Diskussionen om EU:s och eurons framtid sattes igång i och med brexitomröstningen och man hoppas att medlemsländernas stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet i december har enats om huvuddragen i planerna.