Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
EU:s IT-säkerhetskommissionär Julian King.

Strängare straff och ny EU-byrå mot nätattacker

BRYSSEL 19 september 2017 | Strängare straff

Med fördubblad budget ska en ny EU-byrå hjälpa medlemsländerna mot attacker och bedrägeriet på nätet. EU-kommissionen vill också skärpa minimistraffen för nätbrott.

De ekonomiska konsekvenserna som nätbrott gett upphov till har femdubblats sedan 2013. EU-kommissionen vill med ett nytt förslag på tisdagen försöka motverka trenden.

– Vi måste ta säkerheten på nätet på samma allvar som utanför, sade EU:s IT-säkerhetskommissionär Julian King på torsdagen.

Nätbrotten sker bland annat genom att kriminella kommer över personers kreditkort eller så kallat nätfiske där bedragare lurar till sig person- och kontouppgifter.

Men kommissionen är inte bara ute efter den ekonomiska aspekten på nätbedrägerier utan även den politiska.

– Nätattacker kan ha politiska mål. De kan rikta in sig på våra demokratiska institutioner. De kan kombineras med andra saker – propaganda, fake news, sade King.

EU-kommissionen vill öka motståndskraften mot nätattacker genom att förebygga dem och bättre kunna agera när de väl sker.

I sitt förslag vill kommissionen uppgradera den existerade EU-byrån för nät- och informationssäkerhet, ENISA, och kalla den Europeiska IT-säkerhetsmyndigheten. Dess budget föreslås fördubblas och den ska hjälpa medlemsstaterna att hantera nätattacker. Dessutom införs ett frivilligt certifieringssystem som ska bedöma hur säkra IT-produkter och -tjänster är mot nätattacker.

Kommissionen föreslår även att strama åt regelverket för nätbrott genom att utvidga begreppet, stärka utsattas rättigheter, se till att brottsbekämpande myndigheter lättare kan få ut bevis från andra medlemsländer och höja minimistraffen.

Underlätta dataflöden

Samtidigt lägger kommissionen fram ett förslag som ska göra det lättare för företag och myndigheter i medlemsländerna att skicka data som inte innehåller personuppgifter mellan sig. En rad hinder ska tas bort och regelverket mer förutsägbart. Om detta görs fullt ut räknar kommissionen att EU-ländernas samlade ekonomier ska öka med motsvarande 76 miljarder kronor per år.

Förslagen skickas nu till EU-parlamentet och medlemsländerna som har att komma överens om deras slutliga utformning innan de kan träda i kraft.

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund

Kommentera gärna nedan. I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s och, med deras kommentarsregler, erbjuder Europaportalen möjligheten för läsare att kommentera publicerat material. Observera att du är juridiskt ansvarig för alla kommentarer skrivna av dig.

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Mer fakta

Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret