EU under press inför klimattoppmöte

Trots förhoppningar om att kunna enas lyckade EU-parlamentet och medlemsländerna natten till i dag fredag inte bli överens om unionens nya system för utsläppsrätter – EU:s viktigaste verktyg för att minska de globala utsläppen av växthusgaser.

Förhandlingarna har pågått sedan februari och Sveriges klimatminister Isabella Lövin (MP) är besviken.

– Det som fortsatt hänger kvar handlar om moderniseringsfonden och huruvida man ska kunna använda medel från den till sådant som kolkraft. Det är vi ju helt emot, sade Lövin på fredagsmorgonen.

Hon menar dock att förhandlingarna rörde sig framåt på andra delar.

Enligt det roterande ordförandelandet Estland kommer det behövas ytterligare minst en runda innan man kan enas, vilket bör ske innan det internationella klimattoppmötet 6-17 november i Bonn.

På ett möte i Luxemburg i dag ska medlemsländernas klimatministrar försöka enas om gemensamma ståndpunkter i två andra miljö- och klimatfrågor.

Svenskt skogsbruk

Lövin anser att förslaget om växthusgaser från markanvändning och skogsbruk, LULUCF, som nu ligger på bordet är bra från en svensk synvinkel.

– För Sveriges del är skogen oerhört viktig, både som en sänka för koldioxid men också för de produkter som vi kan få från skog som är hållbara och förnybara. Vi hoppas och vill verkligen ha en lösning i dag, sade Lövin.

Bördefördelning

Den andra frågan handlar om bördefördelningen om hur medlemsländerna ska fördela minskningen av växthusgaser som inte omfattas av utsläppsrätterna mellan sig. Det rör bland annat utsläpp från byggnader, lantbruk och transporter. Även här anser klimatministern att ett beslut behövs snarast.

– Det skulle skicka en så dålig signal till resten av världen om inte EU efter all denna tid och förhandlingar skulle kunna komma fram till en kompromiss i dag. Det är helt nödvändigt att EU tar ansvaret, sade Lövin.

När medlemsländerna enas inleds förhandlingar med EU-parlamentet. Målet med EU:s klimatpolitik är att minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent till åt 2030 jämfört med 1990-års nivåer.