Göteborg försökskanin för ny typ av EU-toppmöte

Inför det senaste toppmötet i Bryssel 19-20 oktober skickade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk ett brev till medlemsländernas stats- och regeringschefer där han föreslog en ny arbetsmetod. Tusk ville att ledarna skulle föra mer raka politiska diskussioner och ta mer aktiv del i att driva fram beslut.

Syftet är, enligt Tusk, att ”bryta eventuella dödlägen” i förhandlingar. Han pekade särskilt på migrationsfrågan där det varit svårt för EU-länderna att enas om omfördelning av flyktingar.  

För att möjliggöra mer öppna diskussioner föreslog Tusk också fler informella möten utan slutsatser. Istället ska han själv ta fram vad han kallar beslutsanteckningar. Till skillnad från vanliga slutsatser som alla ledare ska bli överens ner till sista kommatecknet och som därmed kan vara luddigt formulerade ska Tusks anteckningar tydligt beskriva åsiktsskillnader. Konflikter mellan medlemsländerna ska därmed synliggöras på ett annat sätt än tidigare.   

Sverige blir premiärplatsen och försökskanin för metoden. Tusk ska författa sina första utkast till  beslutsanteckningar till det sociala toppmötet i Göteborg 17 november.

Löfven tveksam

Den tidigare ordföranden Herman Van Rompuy vill inte kommentera sin efterträdares arbete. Men i ett mejl till Europaportalen skriver han: ”ledare frestas att bara vid avgrunden fatta tuffa beslut. Jag hoppas att ordföranden [Tusk] kan få dem att ta modiga beslut under andra förutsättningar än under kriser”.

En som direkt kommer påverkas av Tusks idéer är statsminister Stefan Löfven. Han är tveksam till att flytta beslut från lägre ministernivå till den högsta politiska toppen.

– Av flera skäl måste vi se till att inte allt trycks upp om det nu är svårt på rådsnivå. Det är inte bra av många skäl. Man ska nästan arbeta precis tvärtom, man ska trycka ner saker, sade Stefan Löfven på det senaste toppmötet.

Löfven tillade att det var en fråga han själv hade grubblat över.

Förenat med risker

Göran von Sydow forskare i statsvetenskap på Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, säger till Europaportalen att Tusks förslag följer ett tidigare mönster där Europeiska rådet de senaste åren har gått från att främst staka ut vägen i stora drag till att fatta mer detaljerade beslut.

Men han är inte säker på att det är rätt väg att gå för att lösa svåra EU-frågor. När konflikter blir synliggjorda i Europeiska rådet är snarare risken att det ökar splittringen mellan länderna resonerar han.

EU-ledarnas kompromisser kan också bli otydliga vilket kan göra det svårt att omsätta dem till konkret lagstiftning.

Frågan är även hur resultaten i beslutsanteckningarna ska tolkas om inte alla är överens. Ofta fungerar formella slutsatser som riktlinjer eller uppmaningar till andra institutioner, till exempel EU-kommissionen.  

Demokratiproblem

Blir beslutsanteckningarna offentliga kan de göra olika länders åsikter mer tydliga och därmed öka öppenheten. Samtidigt är Europeiska rådet i sig en mer sluten grupp.

– Det finns en svagare demokratisk kontroll av vad Europeiska rådet gör. Det är problematiskt när allt mer beslutsmakt koncentreras dit, säger von Sydow och tar riksdagens EU-nämnd som exempel.

Statsministern ska söka stöd i nämnden inför EU:s toppmöten, men saknas underlag i form av utkast till tillslutsatser eller dagordning kan det bli svårt för riksdagsledamöterna att utöva kontroll.

Inför toppmötet i Göteborg om tre veckor råder det också oklarheter kring vad EU-nämnden ska spela för roll. Enligt ledamöter från oppositionen ska mötet föregås av ett ordinarie samråd. Regeringens stab uppger i sin tur för Europaportalen att det snarare handlar om att statsminister Löfven ska komma till EU-nämnden ”för att informera”.