Löfven: EU är ingen bankomat

Statsminister Stefan Löfven (S) höll på torsdagen ett linjetal om sin syn på det framtida EU-samarbetet inför studenter i Uppsala.

– Nu står vi vid ett vägskäl. Antingen klarar vår kontinent den globala konkurrensen genom att vi håller ihop och fokuserar på de utmaningar som vi har framför oss. Eller så kommer vår framtid att präglas av slitningar där alla slutar som förlorare, där vi halkar efter länderna i andra världsdelar, sade Löfven.

Talet bjöd inte på några större nyheter utan tog följd på tidigare svensk EU-politik om att fokusera på gränsöverskridande frågor och att inte införa fler institutioner eller ändra i fördraget.

– Det behövs inga nya stora organisatoriska projekt. I stället ska vi fokusera på de viktiga grundfrågorna där EU ger oss ett mervärde, sade Löfven som räknade upp sex områden.

”Stenhårt” om omfördelning av flyktingar

Löfven inskärpte det svenska kravet på att alla EU-länder ska hjälpa till att ta emot flyktingar.

– Det driver vi stenhårt. Jag är beredd att kompromissa så vi kan enas om en lösning. Men om några medlemsstater vägrar så är jag beredd att gå till beslut utan enighet, sade Löfven trots att han vid förra veckans EU-toppmöte i Bryssel ställde sig bakom förslaget att den infekterade frågan om omfördelning av flyktingar ska lösas med enhällighet.

Löfven sade även att de svenska gränskontrollerna nog kommer vara kvar så länge det inte finns ett fungerande asylsystem i EU.

Inga EU-pengar till regelbrytande länder

Stefan Löfven förtydligade tidigare svenska krav på att de länder som inte tar emot asylsökande trots att man kommit överens om det eller på andra sätta bryter mot gemensamma EU-regler, som Ungern och Polen, ska straffas genom att i framtiden få EU-stöd indraget.

–  EU är inte en bankomat där man hämtar pengar utan förpliktelser. Det ska kosta om man är med i en klubb och bryter mot klubbens gemensamma regler, sade Löfven.

Försiktighet med flerfarts-EU

En av de stora frågor som diskuteras i EU är huruvida alla medlemsländer ska gå framåt i samma takt eller i olika samarbeten. Löfven pekade på att det redan finns flera EU-frågor där inte alla är med som euron och Schengen. Men han satte upp ett varningens finger för att detta kan riskera att gå för långt och att Sverige måste få ha inflytande på eurosamarbetet som kan påverka Sverige.

–  Det finns en farhåga för att vi håller på att skapa olika slags medlemskap. Ett A- och ett B-lag, om man så vill. Denna farhåga skapar oro för splittring i EU. Det ska vi ta på allvar, sade statsministern som tillade att länder som står utanför måste vara ”konstruktiva och engagerade” och de som tillsammans går vidare inom exempelvis eurosamarbetet måste ”visa omsorg”.

EU viktigt för svenskt försvar

Enligt statsministern har säkerhetsläget i Europa blivit sämre och för att möta hoten –terrorism, cyberhot, påverkansoperationer, våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet – måste samarbetet stärkas på EU-nivå.

– I det här nya omvärldsläget är EU viktigare än någonsin för Sveriges säkerhet. Vi ska förstärka det försvarspolitiska samarbetet inom EU på mellanstatlighetens grund, och vi ska fortsätta utveckla samarbetet mellan EU och Nato.

Riva handelshinder och digitalisera

Statsministern vill att Sverige ska vara en drivande kraft för att riva handelshinder och dra nytta av den fria rörligheten för varor och tjänster samtidigt som EU ska bli blir bäst i världen på digitalisering.

– Vi ska driva på så att EU får fler frihandelsavtal, sade Stefan Löfven.

Sveriges bidrag till EU-diskussion

Sedan den brittiska EU-omröstningen i fjol pågår en omfattande diskussion om hur unionens framtid ska se ut. I samband med att Storbritannien väntas lämna EU i mars 2019 hoppas man ha mejslat ut vilken riktning unionen ska ta. Torsdagens linjetal från Löfven ska ses i ljuset av den diskussionen.

Den franske presidenten Emmanuel Macron stakade för en månad sedan ut sin syn på framtidens EU. Den skiljer sig på en rad sätt från Löfvens med förslag om ett kraftigt fördjupat eurosamarbete och långtgående planer på att ändra om i EU:s fördrag.