Efter det social toppmötet i Göteborg föreslår EU:s sysselsättningskommissionär Marianne Thyssen nya villkor för europeiska arbetare.

Efter det social toppmötet i Göteborg föreslår EU:s sysselsättningskommissionär Marianne Thyssen nya villkor för europeiska arbetare.

Bild: EU

Bättre villkor för europeiska arbetstagare föreslås

EU-kommissionen föreslår nya stärkta minimivillkor för europeiska arbetstagare. LO ser positivt på förslagen men varnar för att arbetsmarknadens parter kan hämmas av lagstadgade villkor. Svensk Näringsliv är genomgående kritiskt.

Som svar på de sociala principer som EU:s ledare enades om på toppmötet i Göteborg i november lade EU-kommissionen på onsdagen fram förslag om nya villkor för europeiska arbetstagare.

Idag föreslår vi nya europeiska regler som kommer ge miljoner arbetare mer öppna och förutsägbara arbetsvillkor. Det är ett viktigt steg för att implementera den sociala pelaren, sade Marianne Thyssen, EU:s socialpolitiska kommissionär.

I mer detalj föreslår kommissionen bland annat att alla europeiska arbetare ska få skriftlig information om sina arbetsvillkor senast första dagen på jobbet i stället för inom två månader som gäller idag.

Provanställningar ska som mest få uppgå till sex månader såvida inte jobbets natur motiverar annat och arbetsgivare ska inte kunna hindra en anställd att ta annat jobb vid sidan om.

Alla arbetstagare ska också ha samma rätt till obligatorisk fortbildning utan löneavdrag och arbetstagare ska ha rätt att begära stabilare anställningsform när en tjänst blir tillgänglig på företaget. Arbetsgivaren kan säga nej men måste svara skriftligt.

Kommissionen uppskattar att förslaget kommer att omfatta och skydda 2–3 miljoner fler arbetstagare jämfört med nuvarande lagstiftning.

–  Finns det en provanställningsperiod? Vilka är mina arbetsvillkor? Har jag obligatorisk fortbildning? För mig och för dig låter detta självklart men många arbetare i Europa får inte grundläggande information, särskilt inte de mest sårbara, sade Marianne Thyssen.

EU-länderna kan gå längre

Förslaget är ett direktiv vilket betyder att medlemsländerna kan välja själva hur de ska nå de mål som sätts upp. De kan också välja att ha striktare krav då förslaget enbart sätter en miniminivå.

Enligt kommissionär Thyssen kommer det gynna både arbetare och arbetsgivare. Trots det höjer både LO och Svenskt Näringsliv ett varningens finger kring förslaget.

LO: det blir ett bekymmer

Monika Arvidsson som är utredare på LO:s internationella enhet välkomnar visserligen kommissionens förslag och ser det som ett steg i rätt riktning för att stärka de sociala villkoren på EU:s inre marknad.

Men samtidigt poängterar hon att det är saker som hanteras av arbetsmarknadens parter i Sverige.

– Även om vi tycker att det är rätt politik så blir det ett bekymmer om det här på något sätt skulle bli lagstiftning eller påbud från kommissionen som urgröper möjligheten för parter på nationell nivå att reglera sånt här i kollektivavtal, säger hon till Europaportalen.

I sitt pressmeddelande skriver dock kommissionen att det föreslagna direktivet ska genomföras antingen genom lagstiftning eller genom kollektivavtal med arbetsmarknadens parter. Att man nämner arbetsmarknadens parter tycker Monika Arvidsson är lugnande men hon ser trots det problem med vissa detaljer som till exempel en maxperiod på sex månader för provanställning.

– Det handlar inte om hur många månader man anger utan att man anger något som ska förhandlas fram. Så det blir ett bekymmer om det inte blir en fri förhandling mellan arbetsmarknadens parter.    

På arbetsgivarsidan är man än mer kritisk. Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv anser att kommissionens förslag flyttar makt som tidigare legat på nationell nivå till EU. Han ser det som ett hot mot den svenska kollektivavtalsmodellen.

– För svenskt vidkommande är det frågor som till största delen är reglerade i kollektivavtal och frågan är hur länge den modellen kan stå emot den utveckling som nu pågår inom EU, skriver Niklas Beckman i en kommentar.

Förslaget kan dock komma att förändras då EU-parlamentet och EU-länderna ska ta över frågan och enas om en gemensam position innan det blir faktisk lagstiftning.