För Sverige och Finland är skogsbruk en viktig del av energi- och klimatpolitiken. Arkivbild.

För Sverige och Finland är skogsbruk en viktig del av energi- och klimatpolitiken. Arkivbild.

"Bra dag för Sverige och klimatpolitiken"

Svenska EU-parlamentariker välkomnar att skog ska klassas som en förnybar energikälla men klimatorganisationen WWF oroas för att det kan leda till större avverkning. Parlamentet tar samtidigt en tuffare linje inför förhandlingarna med medlemsländerna.

På onsdagen röstade en majoritet av Europaparlamentets ledamöter för nya energimål i EU fram till år 2030. Parlamentet vill fram till dess minska energiförbrukningen med 35 procent jämfört med 1990-års nivå. Parlamentet vill även att andelen förnybar energi ska uppgå till 35 procent med undantag för transportsektorn där målet sätts till tolv procent.

Samtidigt vill ledamöterna klassa energi från skogen som förnybar och att tallolja ska få användas som biobränsle vilket varit viktigt för Sverige.

– Det är en bra dag för Sverige och för klimatpolitiken, säger Jytte Guteland (S) som är ledamot i EU-parlamentets miljöutskott som har behandlat frågan i parlamentet tillsammans med industriutskottet, till Europaportalen.

”Går stick i stäv med vetenskapen”

Det som ses som en seger för Sverige och skogsindustrin gillas dock inte av miljöorganisationen WWF.  

– Det kommer troligtvis leda till att mer och mer skog skövlas i kampen mot klimatförändringarna. Det går stick i stäv mot vetenskapen och det utgör ett allvarligt hot mot våra klimatmål, säger Alex Mason på WWF:s EU-kontor i ett skriftligt uttalande.  

Jytte Guteland fördömer visserligen viss typ av skövling, till exempel när det gäller icke hållbar produktion av palmolja. Men hon avfärdar kritiken från WWF.

– Man blandar ihop äpplen och päron. Den svenska modellen tjänar oss väl och den kan fungera som modell, säger hon.   

Inga bindande mål

Målen som parlamentet röstat för gäller dock bara EU. De är inte bindande för de individuella medlemsländerna. Den miljöpartistiske EU-parlamentarikern Jakop Dalunde ser det som ett problem.

– Det kan innebära att vissa länder att inte får press på sig att satsa på förnybart och energieffektivisering. Sverige klarar redan av det som EU efterfrågar och när vi blir mer ambitiösa kommer vi dra upp snittet och då kommer det bli lättare för mindre ambitiösa länder att gömma sig bakom det europeiska snittet, säger han till Europaportalen.

Högre mål än medlemsländerna

Parlamentets mål för 2030 är överlag tuffare än den nivå som EU-länderna enats om och även högre än kommissionens ursprungsförslag.

Kommissionen och medlemsländerna vill båda att målet för energiminskning ska ligga på 30 procent och att andelen förnybar energi ska uppgå till 27 procent. För transportsektorn vill kommissionen inte ha ett specifikt mål medan medlemsländerna vill att andelen förnybart inom sektorn ska uppgå till 14 procent 2030.   

Oklar målsättning i parlamentet

När ledamöterna i EU-parlamentet nu enats om sin position kan de gå in i förhandlingar med medlemsländerna för att sätta de slutgiltiga EU-målen. Det är dock ett ambivalent parlament som går in i de förhandlingarna. För medan ledamöterna röstade för 35 procent energiminskning till 2030 i en omröstning så röstade de för 40 procents minskning i en annan omröstningen på onsdagen som rörde styrningen av EU:s energiunion.

– Det är splittrat budskap från parlamentet. Jag önskar att vi hade varit tydligare, säger Jytte Guteland.