EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker talar i Ekonomiska och sociala kommittén där bland annat representanter från arbetsmarknadens parter finns. Arkivbild.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker talar i Ekonomiska och sociala kommittén där bland annat representanter från arbetsmarknadens parter finns. Arkivbild.

Bild: EU

Hektisk EU-vår för arbetsmarknadens parter

En arrogant kommission, en haltande social dialog och en svallvåg av stora EU-frågor ska svenska fack och arbetsgivare hantera under våren 2018.

Det är drygt ett år kvar till nästa EU-val. EU-kommissionen har därför fullt upp med att få ut kvarvarande förslag och lagstiftarna, EU-parlamentet och medlemsländerna, tröskar en rad frågor som har bäring på arbetsmarknaden.

– Jag upplever det nästan som en svallvåg som sköljer över oss med att kommissionen och parlamentet lägger in sista rycket under sin mandatperiod. Vi känner att vi måste höja vår beredskap, säger Ellen Nygren, ombudsman på LO.

Hon är en av fyra representanter för svenska fack och arbetsgivare som svarat på Europaportalens frågor om vad som är viktigast för dem under våren.

Både Sophie Thörne, arbetsrättschef på SKL som representerar offentliga arbetsgivare och Laila Abdallah på fackliga Saco som samlar olika akademikergrupper, pekar ut det så kallade upplysningsdirektivet som en het fråga. Direktivet, som som ger anställda rätt till information kring anställningsvillkoren, ska uppdateras men Thörne kallar förslaget ”jättedåligt”.

– En del av förslagen går direkt in i kollektivavtalsfrågor, säger hon och syftar på att sådana frågor i Sverige regleras av arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, och inte som i de flesta andra EU-länder via lagstiftning.

Sociala pelaren

I höstas presenterades den så kallade sociala pelaren – ett av Junckerkommissionens flaggskepp med rekommendationer och riktlinjer till medlemsländerna om hur de kan förbättra välfärd och trygghet för invånarna. Ellen Nygren vill att ambitionerna i pelaren nu omsätts i praktiken.

– [Vi vill at] att den sociala pelaren genomsyrar all politik som bedrivs istället för att man bryter ut något konkret lagstiftningsförslag och säger att det här hör till pelaren, säger hon.

Många europeiska fackliga organisationer vill se konkreta EU-förslag för att sätta tryck på medlemsländerna att förbättra sociala villkor. Men i Sverige sköts detta i många fall av fack och arbetsgivare utan statlig inblandning och det finns en oro för att den så kallade svenska modellen kommer i kläm.

– Vi tycker inte att det är fel att man lyfter fram den sociala dimensionen men vi är oroade över att man går in och för över kompetens som så tydligt är nationell kompetens till EU-nivå. Den svenska modellen är unik i Europa. Det är svårt att applicera flera av de förslag som kommer från kommissionen på vår svenska partsmodell, säger Sara Lowemark, EU-samordnare på den privata arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

Även från fackligt håll finns en oro.

– Vi försöker begränsa möjligheten till att det ska vara lagstiftande och att det fortsätter vara en rekommendation, säger Laila Abdallah på Saco.

Skepsis om nya EU-förslag

I mars väntas EU-kommissionen lägga ett förslag om vad man kallar en arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer. Hur exakt innehållet kommer att vara utformat är ännu klart men de svenska arbetsmarknadsrepresentanterna är försiktigt skeptiska.

– Det är ganska olika budskap om huruvida det egentligen är en arbetsmyndighet eller en samordning av socialförsäkringsförmåner för alla som rör sig över gränserna, säger LO:s Ellen Nygren.

SKL:s Sophie Thörne kallar idén om en arbetsmyndighet ”systemfrämmande” för Sverige. Någon exakt svensk motsvarighet finns inte och hur en europeisk sådan skulle verka är oklart enligt Thörne som får medhåll från Sacos Laila Abdallah.

– Vi har haft vissa förbehåll om man försöker gå utöver nationella inspektioner, säger hon men ser det som något positivt om myndigheten skulle underlätta EU:s fria rörlighet.

– Det är viktigt att det inte urholkar några rättigheter utan stärker rättigheter för personer som rör sig över gränserna utan att det slår sönder fungerande nationella system, säger LO-ombudsmannen Ellen Nygren.

Inre marknaden

Svenskt Näringsliv har den digitala inre marknaden som en av sina huvudprioriteringar för våren med kommande förslag om digitala plattformar, datapaket och en strategi om artificiell intelligens.

– En av de viktigaste frågorna är att se över konkurrensvillkoren för företag i den digitala miljön. För oss är det viktigt att framhålla företagsperspektivet. Vi ser att mycket fokus från politiker och tjänstemän utgår från konsumentperspektivet och ibland slår det väldigt fel mot våra företag, säger Sara Lowemark.

Budget, brexit och framtid

Flera större och mer övergripande EU-frågorna står på dagordningen under våren. Storbritanniens utträde kan få stora konsekvenser för Sverige och frågan bevakas både av fack och arbetsgivare.

– Vi försöker se vilken effekt det kommer ha på svenska företag. Men vi försöker även ta ett bredare grepp om brexitfrågan och se över vilka möjligheter som kan växa fram i och med att Storbritannien lämnar, säger Svenskt Näringslivs Sara Lowemark och tillägger att man bland annat granskar möjligheten att få brittiska företag till Sverige.

Storbritannien har varit en viktig EU-partner för Sverige och utträdet gör att Sverige måste söka en ny roll i EU27, menar Sophia Thörne.

– Vi har haft helt olika system och helt olika utgångspunkter men har många gånger landat i samma ståndpunkt som Storbritannien när det gäller huruvida EU ska göra mer och ha mer detaljrik lagstiftning eller inte, säger hon.

LO:s Ellen Nygren betonar vikten av att se vart utvecklingen i EU går som helhet.

– [Seger i enskilda omröstningar] är inte mycket värt om utvecklingen på de övergripande områdena inte går vår väg. Vi driver alltjämt kravet på ett socialt protokoll för att få mer vikt vid sociala, arbetsrättsliga och rättigheter, säger Nygren.

Även SKL är inne på att ha en bred syn.

– Man måste vara uppmärksam på vad som händer i Europa i stort. Det som händer i medlemsstaterna präglar väldigt mycket vad som kommer på EU:s agenda och vad det finns för möjligheter att hitta kompromisser i olika frågor, säger Sophia Thörne.

Alla fyra nämner även de nyligen påbörjade överläggningarna om EU:s nästa långtidsbudget och metadiskussionen om EU:s framtid.

– Hela budgetfrågan är oerhört viktig för oss, säger Sara Lowemark som liksom regeringen förespråkar en mindre budget med satsningar på åtgärder som ökar tillväxt och är jobbskapande.

– Det är det som kommer styra vilka pengar EU har och det styr i sin tur vilka initiativ EU kan tänkas ta, säger Sophie Thörne.

Förtroendebrist mellan europeiska parter

På EU-nivå representeras fack och arbetsgivare av Europafacket, BusinessEurope (privata arbetsgivare) och CEEP (offentliga arbetsgivare). Både Saco och SKL pekar på en pågående misstro mellan de europeiska organisationerna vilket gör att de inte har samma dialog som i arbetsmarknadens parter har i Sverige.

– Den sociala dialogen haltar jättemycket. Europafacket har inte velat förhandla i en del frågor vilket är olyckligt eftersom det underminerar möjligheten att stärka sociala dialogen på europeisk nivå, säger Abdallah.

De två ser det som en viktig uppgift att försöka få igång den dialogen igen.

– Kan man stärka den sociala dialogen så får parterna större inflytande, säger Abdallah.

SKL:s Sophie Thörne efterfrågar ett nytt arbetsprogram mellan europeiska fack och arbetsgivare för att kunna driva frågor och inte bara reagera på kommissionens olika förslag.

– Kommissionen visar ibland viss arrogans mot parterna. Man ser oss bara som nån transportstation. Det finns en bristande förståelse, säger Thörne.