Visegradsländernas stats- och regeringschefer på EU-toppmötet i december 2017.

Visegradsländernas stats- och regeringschefer på EU-toppmötet i december 2017.

Bild: EU

Protesterande EU-länder vill ha veto i asylfrågan

Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien vill ha EU-stöd men inga tvingande flyktingkvoter. Samtidigt kräver de konsensusbeslut i den kontroversiella asylfrågan.

De fyra Visegradländerna Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien säger i ett gemensamt uttalande att tvingande flyktingkvoter skulle vara ineffektivt och att det splittrar medlemsländerna.

Frågan om omfördelning av asylsökande inom EU har varit den stora stötestenen i de pågående förhandlingarna om en förnyad asylpolitik. De flesta länder vill att alla tar ansvar för asylsökande men Visegradländerna med främst Polen och Ungern i spetsen säger nej och de har också vägrat att följa ett tidigare beslut som EU-länderna tagit tillsammans, och som senare även godkänts av EU-domstolen, om omfördelning av asylsökande från Italien och Grekland.

Då det varit svårt för medlemsländerna att enas har det på senare tid höjts allt högre röster om att migrationsministrarna borde avgöra frågan genom omröstning med kvalificerad majoritet vilket är möjligt men ovanligt. Den svenska regeringen driver den linjen med stöd från bland annat EU-kommissionen.

Visegradländerna anser enligt uttalandet att varje EU-land borde ha rätt att begära konsensusbeslut och i strid mot EU-rätten i praktiken ges vetorätt  i frågor som är av ”strategisk nationellt intresse”, i det här fallet migrationsfrågan.

Närmast ska omfördelning av asylsökande inom EU tas upp bland medlemsländerna i februari.  

Vill bevara egna EU-stödet

Den svenska regeringen vill att de länder som vägrar ta ansvar för asylsökande ska få indraget EU-stöd. Europaparlamentet som också ska besluta i frågan är inne på samma linje.

Visegradländerna som tar emot mycket av stödet bemöter inte detta specifikt i sitt gemensamma uttalande. Däremot pekar de på vikten av regionalstöd som går till fattigare medlemsländer liksom jordbruksstödet som de menar gynnar EU som helhet.