EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vill se en större EU-budget de kommande åren då EU har fått nya uppgifter.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vill se en större EU-budget de kommande åren då EU har fått nya uppgifter.

Bild: EU

Sverige tar strid mot höjd EU-budget

EU-kommissionen vill inte skära i jordbruk- och regionalstöden för att fylla gapet efter brexit. Tvärtemot Sveriges vilja talas det istället om en större EU-budget.  – Vi kommer att slåss, säger EU-minister Ann Linde.

– Det är tydligt att vi behöver mer än en procent av EU:s BNP för att finansiera politiken på ett adekvat sätt, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på en konferens på måndagen om EU:s kommande flerårsbudget.

Kommissionen vill därmed fylla budgethålet på ungefär 100 miljarder kronor årligen som Storbritannien lämnar efter sig i och med brexit med ökade anslag från kvarvarande medlemsländer.

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger förtydligade Junckers uttalande. 

– Vi behöver inte två procent av BNI [bruttonationalinkomsten]. Vi behöver 1,1X någonting, sade Oettinger.

En EU-avgift på 1,10-1,19 procent av unionens samlade BNI skulle enligt Europaportalens beräkningar innebära en ökning på ungefär 10-19 procent då medlemsländerna betalat 1,0 procent av BNI till EU:s budget i genomsnitt de senaste åren.

Sverige slåss för minskad budget

Kommissionen ska till våren lägga förslag om nästa flerårsbudget för åren 2021-2027. Den svenska regeringen vill minska anslagen och väntar sig tuffa förhandlingar.

– Vi kommer slåss för att de totala utgifterna inte kommer överstiga en procent av BNI och för att vi inte ska betala mer. Om ett stort land som Storbritannien som betalar så mycket försvinner då är det naturligt att budgeten minskar, säger EU-minister Ann Linde (S) till Europaportalen och tillägger att hon också vill försvara den svenska rabatten som förra året uppgick till 6,1 miljarder kronor.  

Andra länder som liksom Sverige betalar in mer till EU:s budget än landet får tillbaka i stöd är inne på samma linje. Österrikes nya EU-minister Gernot Blümel sade på måndagens konferens att det blir svårt att sälja in ökade anslag till ett mindre EU utan Storbritannien.

Ingen större minskning av jordbruksstöd

Kommissionen motiverar en större budget med att EU har fått mycket mer ansvar de senaste åren bland annat när det gäller migration och gränskontroll och att det måste få kosta mer.

Ann Linde köper inte det argumentet utan menar att det finns budgetposter att skära i.

– Du måste alltid göra prioriteringar i en budget. Vi tycker man ska dra ner på jordbruksstöd och strukturfonder [regionalstöd], säger hon.

Jordbruks- och regionalstödet som går till fattigare regioner i EU tar nästan 70 procent av EU:s budget. Kommissionen säger sig vara villig att modernisera och göra stödet mer flexibelt men några större nedskärningar är inte aktuella.

– Jag är inte för drastiska nedskärningar. Jordbruksstöd och regionalstöd är fortfarande viktigt. Intrycket som vissa medlemsländer ger, att det skulle räcka att minska jordbruksstödet, det är en felaktig analys, sade Jean-Claude Juncker.      

Bulgarien som tar emot mycket EU-stöd och som leder EU-ländernas arbete det första halvåret kommer ta emot kommissionens förslag till våren. Ministern som är ansvarig för det bulgariska EU-ordförandeskapet, Lilyana Pavlova, talade på konferensen varmt om jordbruks- och regionalstödet.

– Vi ska inte ifrågasätta jordbrukspolitiken och regionalstödet. Regionalpolitiken är grunden för EU-projektet, sade Pavlova.