Stats- och regeringscheferna diskuterade EU-nästa långtidsbudget som väntas sträcka sig mellan 2021 och 2027.

Stats- och regeringscheferna diskuterade EU-nästa långtidsbudget som väntas sträcka sig mellan 2021 och 2027.

Bild: EU

EU-avgiftens storlek splittrar medlemsländerna

Bland stor oenighet har EU-länderna enats om att mer pengar ska läggas på att hindra migration och stärka försvaret och säkerheten.

Europeiska rådet ordförande Donald Tusk lyfte efter fredagens EU-toppmöte i Bryssel fram de punkter där medlemsländernas stats- och regeringschefer kunde enas när den heta frågan om unionens nästa långtidsbudget för första gången diskuterades på högsta nivå.

– Alla ledare grep sig an frågan med öppna sinnen snarare än tuff gränslinjer. Vi enades om att EU ska spendera mer på att minska olaglig invandring, försvar, säkerhet och [studentutbytesprogrammet] Erasmus+, sade Tusk.

Kring de flesta andra frågor i nästa långtidsbudget finns dock ännu ingen samsyn. Vissa länder som Sverige och Nederländerna har redan innan EU-kommissionens förslag, som väntas i början av maj, slagit fast att de vägrar betala in mer till EU-budgeten, oavsett vad pengarna skulle gå till.

– Om någon tror att vi ska betala en större andel än vad vi gör i dag, får man tänka om, sade statsminister Stefan Löfven (S) efter mötet.

En genomgång av ländernas position i avgiftsfrågan visar att Sverige tillhör en liten grupp av fyra länder som inte vill se någon höjd EU-avgift. Den kan ställas mot de tretton EU-länderna med Tyskland och Frankrike i spetsen som är för en höjd medlemsavgift. Tio länder är avvaktande eller har inte lämnat någon ståndpunkt när det gäller avgiften.

Försiktigt stöd för villkorad budget

En annan fråga som diskuterades var huruvida EU-stöd till medlemsländerna i framtiden i större grad ska kunna villkoras, något som kallas konditionalitet.  

– De länder som inte följer unionens värderingar eller fattade beslut ska inte heller ha tilldelning av EU-medel i samma utsträckning, sade Löfven som tillsammans med bland annat Tyskland drivit den frågan.

Nja till toppkandidater

Flera stats- och regeringschefer har kritiserat systemet med toppkandidater där den partigrupp i EU-parlamentet som blir störst i Europaparlamentsvalet ska få utse sin kandidat till nästa ordförande för kommissionen. Slutsatsen av mötet verkar peka på att systemet, som infördes 2014, kommer att användas igen vid nästa EU-val 2019, men att kandidaten från EU-parlamentet inte per automatik blir ordförande, utan medlemsländernas godkännande.

– Vi kommer att nominera en kandidat men samtidigt lyssna på Europaparlamentet, sade Löfven

Frågan om att sätta ett antal platser i EU-parlamentet på en gemensam vallista skjuts fram till efter nästa EU-val. Dock ställde sig ledarna bakom idén om att dela ut ett antal av de platser som blir över när Storbritannien lämnar till de länder som i dag har proportionerligt färre än andra. Det innebär att Sverige väntas öka sina platser från dagens 20 till 21.

Förslaget att slå ihop ordföranden för EU-kommissionen respektive Europeiska rådet till en post möttes enligt Tusk inte av någon större aptit hos stats- och regeringscheferna med motiveringen att det markant skulle minska medlemsländernas inflytande.