Få länder stöder Sverige i budgetkamp

– Kostnaderna måste hållas nere. Sverige är nettobetalare. Då kan vi inte höja EU-avgiften, det finns en gräns också för Sverige, sade Stefan Löfven (S) på fredagens informella toppmöte där stats- och regeringscheferna ska ha en första diskussion om nästa långtidsbudget för åren efter 2020.

Den stora frågan är hur man ska hantera det budgetbortfall på 120-150 miljarder kronor per år som uppstår när britterna lämnar EU.

I dag uppgår EU:s budget till ungefär en procent av medlemsländernas samlade bruttonationalinkomst, BNI. Sverige vill inte höja den och vill under inga omständigheter tvingas betala mer för att täcka upp för brexit. Det betyder också att Sverige vill behålla någon form av svensk rabatt på EU-avgiften som förra året uppgick till 6,1 miljarder kronor.   

– Om det finns andra former (än rabatter) för att göra budgeten rättvis är vi beredda att titta på det men summan får inte bli att Sverige ska ta ett större ansvar än vi gör nu, sade Löfven.

Lite stöd

Få medlemsländer driver dock samma hårdnackade linje som Sverige. Bara Danmark, Nederländerna och Österrike har uttryckligen sagt sagt att de inte vill betala mer än i dag.

Även Tyskland och Finland, som tidigare hört till de mer budgetrestriktiva länderna, har öppnat för att betala mer.

De som förespråkar större EU-budget argumenterar att EU fått nya uppgifter, bland annat inom migration och säkerhet, vilket kostar pengar.

– Pratar vi om och utlovar nya åtaganden måste vi finansiera dem, sade Litauens president Dalia Grybauskaitė på mötet.

Satsa på rätt saker

Stefan Löfven håller med om att de nya uppgifterna är viktiga men han anser att EU borde skära ner på andra områden snarare än att ta in mer pengar från medlemsländerna. Regeringen vill minska jordbruks- och regionalstöden som tar nästan 70 procent av de gemensamma medlen.  

Sverige driver också frågan om konditionalitet hårt vilket betyder att EU ska kunna hålla inne med EU-stöd om länder bryter mot EU:s värderingar och principer eller vägrar följa beslut om att till exempel ta emot flyktingar. Enligt Löfven finns det visst stöd för detta bland stats- och regeringscheferna.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel lanserade i ett tal på torsdagen en annan idé om att ändra kriterierna för EU:s strukturfonder så att pengarna skulle kunna användas för bättre integrera flyktingar i länder och regioner som tagit emot många människor vilket skulle kunna gynna Tyskland och Sverige.

Lite intresse för toppkandidater

På toppmötet diskuterar ledarna även hur många ledamöter Europaparlamentet ska ha när britterna lämnar EU och frågan om toppkandidater inför EU-valet 2019.

Enligt Europeiska rådets ordförande Donald Tusk finns det stöd för parlamentets förslag om att minska antalet ledamöter från 751 till 705 och att ge ett antal länder, däribland Sverige, extra mandat.  

När det gäller frågan om toppkandidater där EU-parlamentet skulle föreslå och i praktiken utse nästa ordförande för EU-kommissionen finns det ett betydligt större motstånd bland stats- och regeringscheferna. Entusiasmen för toppkandidater uppges vara ”mycket begränsad”.