EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker var den förste att få jobbet i systemet med toppkandidater.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker var den förste att få jobbet i systemet med toppkandidater.

Bild: EU

Juncker driver på om toppkandidater i EU-valet

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lägger sin politiska vikt bakom ett system som irriterar många medlemsländer.

Fram till den nuvarande mandatperioden 2014-2019 har det varit medlemsländernas stats- och regeringschefer som tagit fram en kandidat, oftast bland sina kollegor, att leda EU-kommissionen.

Men inför förra EU-valet 2014 drev Europaparlamentet genom ett förslag om så kallade toppkandidater. Där utsåg partigrupperna i parlamentet varsin kandidat och den grupp som blev störst i valet skulle få nominera sin kandidat. Systemet stötte på hårt motstånd bland medlemsländerna men gick ändå igenom. Konservativa EPP fick flest röster och deras kandidat, Jean-Claude Juncker, blev kommissionsordförande.  

I förra veckan slog EU-parlamentet fast att de vägrar godkänna någon annan kandidat än de som de själva tagit fram i kommande EU-valet nästa år. I dag onsdag gav EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, som alltså själv fick jobbet tack vare systemet, tummen upp till parlamentets krav på att systemet med toppkandidater fortsätter.

– Vi har i dag kommit överens om att vi vill hålla fast vid erfarenheten som vi gjorde 2014 [med toppkandidatsystemet]. Det är vettigt att folk vet vem som kan bli kommissionsordförande när de röstar, sade Juncker efter en överläggning med övriga kommissionärer.

Även denna gång är medlemsländerna skeptiska, också den EU-positive franske presidenten Emmanuel Macron. Juncker själv har tidigare i år påpekat att en majoritet av medlemsländerna är emot upplägget.

Juncker öppnade dock för möjligheten för medlemsländerna att ändå kunna nominera en egen kandidat genom att säga att det inte finns någon automatik i att kommissionsordföranden måste vara någon av parlamentets kandidater.

– Det kan inte finnas någon automatik [i att parlamentets kandidater måste bli kommissionsordförande], sade Juncker och pekade på att de största partierna i nationella val inte alltid får posten som premiärminister.

Juncker kallade det dock ”oklokt” om medlemsländerna skulle köra över parlamentet och inte acceptera deras kandidat.

Tvekar om gemensamma vallistor

Ett annat förslag som cirkulerat i EU-kretsar är att sätta en del av de platser i EU-parlamentet som kommer stå tomma när Storbritannien lämnar unionen på en gemensam, gränsöverskridande lista inför valet. Tanken är att ett antal politiker ska kunna röstas fram i alla EU-länder och inte bara i sina egna. Men EU-parlamentet röstade ned idén i förra veckan. Juncker är dock positiv men tänker inte driva på frågan bland stats- och regeringscheferna.

– Mitt intryck är att man självklart måste följa upp denna idé. Men efter EU-parlamentets omröstning ser jag inte att man kan åstadkomma detta 2019, sade Juncker.

Nominera tidigare

Jean-Claude Juncker uppmanade de europeiska partigrupperna att nominera varsin kandidat innan årsskiftet så att det blir tillräckligt med tid för debatter mellan dem i alla EU-länder.

Kommissionen vill även att nationella partier bättre ska visa vilka europeiska partigrupper de tillhör genom att exempelvis använda deras logotyper i kampanjmaterial och på valsedlar.

Framtida önskningar

Juncker hoppades även att EU på sikt ska omvandlas till en tvåkammarsystem med parlamentet och ministerrådet som två kamrar och med direktval av kommissionsordföranden. Han förespråkade även att ordförandena för kommissionen och Europeiska rådet slås ihop till en.

Informellt toppmöte

I nästa vecka träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer för ett informellt toppmöte i Bryssel där bland annat upplägget inför nästa EU-val ska diskuteras.