Snåla Sverige kan förlora EU-stöd

När Stefan Löfven (S) och hans kollegor träffas för informellt toppmöte i Bryssel på fredag är en av huvudfrågorna EU:s nästa långtidsbudget för 2021 och några år framåt. Ledarna ska dels diskutera vilka politikområden de vill prioritera, dels hur de vill hantera budgethålet på motsvarande 120-150 miljarder kronor som Storbritannien lämnar efter sig i och med brexit.

Sverige menar att EU:s budget borde minska i linje med det brittiska bortfallet. För att uppnå det vill regeringen framför allt skära i jordbruks- och regionalstödet som idag tar nästa 70 procent av EU:s samlade medel. Svenska regeringen har även som mål att inte betala mer än i dag. Finansminister Magdalena Andersson (S) har sagt att Sverige ska vara snålast i EU-kretsen.

Kommissionen har inte lagt något förslag om långtidsbudget än, det väntas i maj, men man har flaggat för att det kommer krävas både nedskärningar och ökade tillskott från medlemsländerna för att finansiera nya uppgifter som EU fått, bland annat inom säkerhet och gränsbevakning.

Kommissionen uppmanar nu EU:s ledare att bestämma vad de vill prioritera och därefter avsätta tillräckligt med pengar för att genomföra politiken. Inför fredagens möte har kommissionen också tagit fram ett diskussionsunderlag med olika budgetalternativ och dess konsekvenser. Några av alternativen skulle innebära stora förändringar i EU:s politik och finansiering med direkt bäring på Sverige.

100 000 gränsvakter

I rapporten tar kommissionen upp ökad gränskontroll som EU-ledarna har efterfrågat. I dag är EU:s kostnader för gräns- och kustbevakning cirka 40 miljarder kronor vilket motsvarar 0,4 procent av den nuvarande långtidsbudgeten.

I sin mest modesta bedömning spår kommissionen att den siffran kommer fördubblas till 80 miljarder kronor fördelat över sju år i kommande långtidsbudget. Ett mer integrerat system skulle kosta 200-250 miljarder. I det mest ambitiösa scenariot ser kommissionen en fullfjädrad europeisk gräns- och kustbevakning med 100 000 anställda vilket skulle ta 14 procent av hela budgeten - 1,5 biljoner kronor.

På samma sätt ser kommissionen att EU:s kostnader för forskning och utveckling inom försvaret kan öka från dagens knappa sex miljarder kronor till 350 miljarder i det mest ambitiösa försvarsalternativet.

Kostnaden för utbytesprogrammet Erasmus kan tredubblas från 300 till 900 miljarder. Satsningar på att utveckla den digitala marknaden och på forskningsprogrammet Horizon 2020 kan båda fördubblas till 700 miljarder kronor respektive 1,6 biljoner kronor.

Dra in regionalstöd för Sverige

När det gäller att skära i kostnader har kommissionen tittat på de två största posterna: jordbruks- och regionalstöden som Sverige alltså vill minska.

I det mest långtgående alternativet för jordbrukspolitiken pratar kommissionen om att minska jordbruksstödet med 30 procent. I rena pengar skulle det leda till budgetbesparingar på 1,2 biljoner kronor.

Av det totala EU-stödet på 10-15 miljarder kronor som Sverige har fått de senaste åren utgör mer än hälften jordbruksstöd.

När det gäller regionalstödet som syftar till att minska de ekonomiska skillnaderna mellan medlemsländerna lägger kommissionen fram flera alternativ där Sverige och andra rikare EU-länder blir helt utan stöd.

I det första scenariot skulle man bevara dagens system där alla länder får regionalstöd. Det kostar 3,7 biljoner kronor och tar 35 procent av budgeten.

Med det andra alternativet skulle EU spara 950 miljarder genom att inte ge regionalstöd till rikare länder som Sverige, Belgien, Danmark, Finland, Irland, Nederländerna, Tyskland och Österrike. Franska fastlandet skulle också bli utan stöd liksom delar av Spanien och Italien. För Sverige skulle det bli ett betydande bortfall. 2015 uppgick det svenska regionalstödet till en dryg miljard kronor.

I det tredje alternativet ger EU inte längre stöd till enskilda regioner utan bara till de fattigaste EU-länderna vilket skulle göra att hela Frankrike, Spanien och Italien skulle bli utan regionalstöd. På så sätt skulle EU spara 1,24 biljoner kronor vilket motsvarar elva procent av budgeten.

Kommissionen konstaterar dock att medlemsländerna själv skulle behöva ta över stödfunktionerna genom nationellt, regionalt och lokalt stöd.