Stödet för Sveriges budgetrestriktiva linje har minskat i EU-kretsen.

Stödet för Sveriges budgetrestriktiva linje har minskat i EU-kretsen.

Bild: EU

Svåra budgetsamtal väntar Sverige på toppmöte

Inför fredagens toppmöte om den framtida EU-budgeten är regeringen och riksdagen rörande överens om att Sverige inte borde betala mer till unionen. Samtidigt inser de flesta att det kommer bli svårt att nå Sveriges mål i förhandlingarna.

Onsdagens möte med riksdagens EU-nämnd inför veckans informella toppmöte i Bryssel blev ovanligt kort, suppleanttätt och i stort sett konfliktfritt. ”Samsyn” och ”delar regeringens uppfattning” var några av de ord som användes flitigast.  

– Jag är ovanligt enig med regeringen den här morgonen, konstaterade Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt.

Huvudfrågan på toppmötet blir en första informell diskussion bland stats- och regeringscheferna om EU:s långtidsbudget för åren efter 2020. Ledarna ska diskutera vilka politikområden de vill prioritera, hur höga utgifterna ska vara och hur länge budgeten ska gälla. Den nuvarande sträcker sig över sju år men det är inte hugget i sten. EU:s fördrag säger att budgeten ska omfatta minst fem år.

Statssekreterare Hans Dahlgren som steg in för statsminister Stefan Löfven (S), som var på okänt uppdrag, redogjorde för målsättningen som går ut på att Sverige inte ska betala mer än i dag, att EU borde satsa mindre på jordbruks- och regionalstöd och mer på andra saker som forskning och klimatåtgärder samt att länder som inte håller sig till EU:s beslut och värderingar ska få indraget stöd.   

Målen beskrevs av de flesta i EU-nämnden som högst rimliga men också svåra att uppnå.

– Jag deltog i ett förmöte i går i Bryssel och diskussionerna där visade att budgetförhandlingarna de kommande åren kommer bli mycket svåra, sade statssekreterare Hans Dahlgren.  

Mindre stöd för Sverige

När Storbritannien lämnar EU förlorar Sverige, enligt regeringen, en stor och viktigt allierad i frågan om EU:s budget. Tidigare budgetrestriktiva Tyskland har dessutom öppnat upp för att lätta på plånboken och betala mer till EU.

Enligt statssekreteraren finns det i nuläget en grupp om sju medlemsländer som har liknande syn som Sverige men de är inte lika sammansvetsade som inför tidigare förhandlingar då de till exempel haft en klar gemensam målsättning för budgettak. Det saknas i dag.

Dissar toppkandidater

På toppmötet ska ledarna också ta upp frågan om EU-parlamentets mandatfördelning efter brexit där Sverige föreslås få ett extra mandat samt frågan om toppkandidater inför EU-valet i maj 2019.

Som många andra medlemsländer gillar Sverige inte toppkandidatssystemet där den största partigruppen i parlamentet i praktiken utser EU-kommissionens ordförande. Det beslutet ska fattas av stats- och regeringscheferna vidhöll Hans Dahlgren och fick brett stöd i EU-nämnden.