Moderatorn Samuel Engblom från TCO, EU-minister Ann Linde (S), Centerpartiledaren Annie Lööf och tidigare DN-journalisten Henrik Brors.

Moderatorn Samuel Engblom från TCO, EU-minister Ann Linde (S), Centerpartiledaren Annie Lööf och tidigare DN-journalisten Henrik Brors.

Bild: Carola Andreasson

Sverige EU-ambivalent inför riksdagsval

I skuggan av det svenska valet diskuteras stora framtidsfrågor på EU-nivå. För Sverige är det en svår balansgång där man vill säkra inflytande utan att behöva vara med i nya fördjupade samarbeten.

– Vi står i ett vägval. Under våren kan det hända ganska mycket. Vi behöver förbereda oss på vad Sverige tycker om en eurofinansminister, om ett mer gemensamt finansiellt arbete, sade Centerpartiledaren Annie Lööf under ett TCO-seminarium på måndagen om hur EU-frågorna kan få större plats i årets svenska riksdagsvalrörelse.

Fördjupat ekonomiskt samarbete mellan euroländerna som Lööf tog upp är bara en av de tunga EU-frågorna som diskuteras just nu. Därtill kan läggas frågan om Storbritanniens utträde och en ny långtidsbudget efter år 2020 som kommer staka ut riktningen för unionen framöver.  

Annie Lööf förespråkade att Sverige och andra medlemsländer bör satsa på ett EU ”à la carte” – att Sverige bara ska gå med i de samarbeten som man tycker passar.

– Alternativet kanske är att EU faller sönder, sade Lööf.

EU-ministern vill ha kvar inflytande

EU-minister Ann Linde (S) är inte mot idén att vissa medlemsländer ska kunna gå vidare med egna samarbeten och att euroländerna fördjupar, så länge Sverige får vara med och besluta vid frågor som berör hela unionen.

– Vi vill att EU utvecklas så att alla 27 medlemmar har möjlighet att säga vad vi tycker. Det gäller för oss att ligga på så att sådana i beslut som rör oss allihop ska Sverige vara med och besluta, sade Linde.

Linde och Lööf är dock i stort sett överens om vad de vill att EU i framtiden ska göra: satsa på tillväxtfrämjande åtgärder som forskning, klimatet, hantera migrationsfrågor, stärka konkurrenskraften och knyta fler handelsavtal.

Båda framhåller också att Sverige måste hitta nya allierade när Storbritannien lämnar EU. Britterna har traditionellt haft en liknande inställning som Sverige i många EU-frågor. När landet nu lämnar lyfter både Linde och Lööf  fram vikten att knyta närmare band med Frankrike och Tyskland.

Lööf pekade även på att Sverige bör skapa bättre kontakter med de andra nordiska EU-länderna Danmark och Finland, men även Nederländerna.

Sverige schizofrent

DN:s före detta Brysselkorrespondent, Henrik Brors, tog upp svårigheten som Sverige står inför när de stora EU-frågorna ska diskuteras. Att man dels inte vill vara med i samarbetet fullt ut och vill betala så lite som möjligt till EU:s gemensamma budget men samtidigt ha inflytande på politiken.  

Brors pekade på ett uttalande från Karolina Ekholm, statssekreterare hos finansminister Magdalena Andersson (S), där hon sagt att Sverige har en schizofren hållning till EU:s utveckling – att man tycker ett fördjupat samarbete mellan euroländerna är bra men att Sverige då samtidigt hamnar längre bort från maktens centrum.

– Den skepsisen manifesteras tydligast när finansminister Magdalena Andersson säger att Sverige ska vara snålast i EU, sade Brors.