Utländska EU-arbetare ska ha samma lön som inhemska enligt en överenskommelse mellan EU:s lagstiftare.

Utländska EU-arbetare ska ha samma lön som inhemska enligt en överenskommelse mellan EU:s lagstiftare.

Bild: EU

EU-uppgörelse om lika lön för lika arbete

EU:s lagstiftare har nått en preliminär uppgörelse om att lika lön för lika arbete på samma arbetsplats ska gälla vid utstationering av personal i andra EU-länder.

– Vi fick väldigt tydligt fastställt att det ska vara lika lön för lika arbete på samma arbetsplats, det var kolossalt viktigt. Man ska inte tävla med att vara billigast utan att vara bäst, säger EU-parlamentariker Marita Ulvskog (S) till Europaportalen.

Ulvskog var en av dem som deltog från parlamentet i de långa nattliga förhandlingarna som pågick från klockan fyra på onsdagseftermiddagen till två på natten om villkoren för EU-medborgare som arbetar tillfälligt i andra medlemsländer, så kallad utstationering.

Enligt uppgörelsen som nåddes med kommissionen och medlemsländernas representant får alltså en utländsk arbetare rätt till samma lön som andra inhemska arbetare som utför samma jobb på samma arbetsplats till skillnad från i dag då de kan erbjudas minimilön som ofta är lägre.

Längden för utstationering ska få uppgå till 12 månader med möjlig förlängning på sex månader. Implementeringsperioden, som varit en av stötestenarna, blir två år.

Transportsektorn kommer som i dag inte omfattas av de nya reglerna. Den sektorn ska regleras i det så kallade mobilitetspaketet. Men parterna har enats om att göra en utvärdering av utstationeringsreglerna om fem år och då kan det bli aktuellt att ta in även transportsektorn.

Överenskommelsen som nåddes i natt är dock inte slutgiltig. Förhandlarna ska söka mandat för att avsluta samtalen de kommande veckorna. Siktet är inställt på att klubba de nya reglerna innan sommaren.

Balanserat förslag

Frågan om utstationering har skapat stor splittring inom EU. Dels mellan medlemsländerna där östländerna som har många arbetare som jobbar tillfälligt utomlands velat bevara dagens system medan västländerna jobbat för förändring. Frågan har också splittrat den politiska högern och vänstern liksom arbetstagare och arbetsgivare.   

På torsdagens presskonferens framhöll förhandlarna att uppgörelsen var bra för alla parter.

– Det är balanserat. Detta är goda nyheter för det sociala Europa, sade EU:s sysselsättningskommissionären kristdemokraten Marianne Thyssen.  

Fjellner: Vi har fått en sämre lagstiftning

Moderata EU-parlamentarikern Christofer Fjellner håller inte med. Han menar att det blir svårare för arbetsgivare att anställa andra EU-medborgare på grund av ökad byråkrati vilket kommer slå mot Sverige i ett läge där landet är i stort behov av utländsk arbetskraft. Han tror också att uppgörelsen hotar den svenska modellen där arbetstagare och arbetsgivare kommer överens genom kollektivavtal då EU-domstolen får makt att uttolka dem.

– Vi har fått en sämre och otydligare lagstiftning som dessutom hotar den svenska modellen på arbetsmarknaden, säger Christofer Fjellner till Europaportalen.

– Det är bara strunt. Vi har säkrat den svenska modellen genom att vi exporterar en del av våra lösningar till andra länder, det finns ett närmande mellan den svenska modellen och det beslut vi fattade, svarar Marita Ulvskog.

En svårighet som arbetsgivarsidan pekat på är att avgöra vilket kollektivavtal som ska gälla för utländska EU-arbetare i Sverige om man till exempel på ett bygge har olika svenska avtal. Vilken lön som ska gälla i ett sådant läge kan inte Marita Ulvskog svara på i dagsläget.

– Det kan jag inte ge mig in i i dag efter att ha sovit tre timmar, säger hon.