EU:s sysselsättningskommissionär Marianne Thyssen föreslår en europeisk arbetsmyndighet.

EU:s sysselsättningskommissionär Marianne Thyssen föreslår en europeisk arbetsmyndighet.

Bild: EU

Ny EU-myndighet vållar svensk inrikesstrid

Svenska fack ger EU-kommissionen tummen upp efter förslaget om en europeisk arbetsmyndighet och starkare socialt skydd för de som verkar i andra medlemsländer. Regeringen är försiktigt positiv men oppositionen vill helt stoppa den nya EU-myndigheten.  

EU-kommissionen lade på tisdagen fram två förslag som syftar till att stärka det sociala skyddet för arbetare och egenföretagare som jobbar eller gör affärer i andra EU-länder än hemlandet.

Det rör sig främst om en ny europeisk arbetsmyndighet som ska informera om rättigheter och skyldigheter och kunna göra inspektioner tillsammans med nationella myndigheter. Men kommissionen lade också fram förslag på en rekommendation om bland annat pension och arbetslöshetsförsäkring för människor utan fasta heltidsjobb.

– Det är en förutsättning för en väl fungerande europeisk arbetsmarknad, sade  sysselsättningskommissionär Marianne Thyssen.

Kommissionen ser ett växande behov för åtgärderna då antalet människor som bor eller arbetar i ett annat EU-land nästan fördubblats de senaste tio åren till 17 miljoner år 2017. Kommissionen pekar också på att nästan 40 procent av de sysselsatta i dag inte har fasta jobb vilket ofta innebär att de saknar arbetslöshetsförsäkring eller pensionsförmåner.

Facken välkomnar

De svenska facken LO, SACO och TCO välkomnar förslagen i ett gemensamt uttalande. De anser också att EU:s skyddsregler vid gränsöverskridande arbete behöver genomföras bättre.

– Den europeiska arbetsmyndigheten kan underlätta för människor och företag som rör sig över gränserna genom att tillhandahålla information och stöd vad gäller möjligheter, regler, rättigheter och skyldigheter kopplat till fri rörlighet inom EU, säger TCO:s ordförande, Eva Nordmark.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ger inte lika starkt stöd till förslagen men är försiktigt positiv.

– Det är viktigt, både att underlätta gränsöverskridande verksamhet och arbete, men också att säkerställa att det inte sker missbruk. Jag kan se behov, men om en ny myndighet är det bästa sättet att möta de behoven på, det återstår att bevisa, säger Ylva Johansson till Europaportalen.

Arbetsmyndigheten beräknas kosta ungefär 500 miljoner kronor per år och Johansson frågar sig om det är värt pengarna.

– Man måste få ett mervärde och det är för tidigt att svara på.

Samtidigt poängterar Ylva Johansson att hon är glad över att förslagen i hennes mening inte ruckar på EU-ländernas nationella kompetens i arbetsmarknadsfrågor. Oppositionen gör dock en annan bedömning.

Överstatlig styrning

Moderaterna har tidigare varit kritiska till arbetsmarknadsåtgärder på EU-nivå och inför det sociala toppmötet i Göteborg i november som statsminister Stefan Löfven (S) stod värd för varande de för att EU skulle få större makt på bekostnad av medlemsländerna.

– Vi har hela tiden fått försäkringar från statsministern om att det inte kommer öka överstatligheten. Nu ser vi att det kommer en mängd förslag, bland annat förslaget i går och det var vad vi varnade för, säger Karin Enström, gruppledare för Moderaterna i riksdagens EU-nämnd till Europaportalen.

Men arbetsmyndigheten ska ge information, stödja samarbete mellan nationella myndigheter, göra gemensamma inspektioner men inte på eget initiativ. Vad är det som är överstatligt?

– Hela förslaget i det sociala paketet andas en överstatlighet, det här är i första hand en fråga för medlemsstaterna. Det är det vi reagerar på. Och vi ser inte heller nyttan med en sådan myndighet.  

Karin Enström betonar att det inte finns stöd i riksdagen för en europeisk arbetsmyndighet och hon kräver nu att regeringen aktivt jobbar för att den inte ska inrättas.