Britta Lejon, ordförande i fackförbundet ST, är besviken på att EU-kommissionen inte vill gå vidare med ett avtal som hon förhandlat fram.

Britta Lejon, ordförande i fackförbundet ST, är besviken på att EU-kommissionen inte vill gå vidare med ett avtal som hon förhandlat fram.

Bild: Andy Phrat

Fackligt Lejon vill stämma EU-kommissionen

Kommissionen vill inte som brukligt göra EU-lag av ett avtal som fack och arbetsgivare för statligt anställda tecknat. Frågan är principiellt viktig för parternas möjlighet att påverka och fackledaren Britta Lejon överväger att ta frågan till EU-domstolen.

– [Kommissionens beslut] rimmar illa med Junckers ambitioner och stora retorik om att vara den kommission som slåss för ett socialt Europa. Det här är ett exempel på att de i praktiken gör raka motsatsen, säger Britta Lejon, ordförande i fackförbundet ST för statligt anställda, till Europaportalen.

Hon är en av dem som har lett förhandlingarna på Europanivå om ett avtal som ska ge nästan tio miljoner statligt anställda inom EU rätt till information och konsultation vid stora omstruktureringar.  

Enligt Britta Lejon var det kommissionen som tog kontakt med de sociala parterna från första början då man sett brister i den europeiska lagstiftningen där statligt anställda inte hade samma rättigheter som man hade på resten av arbetsmarknaden.

– Vi har hela tiden haft kommissionen som en observatör och medlare och när vi slöt avtal välkomnade de det, säger hon  

Trots att kommissionen varit drivande och trots att kommissionen kan föreslå att medlemsländerna antar parternas avtal som EU-lag, vilket skett flera gånger tidigare, blev det plötsligt tummen ner.

Ska skötas nationellt

I ett brev till fack och arbetsgivare daterat 5 mars 2018 som Europaportalen tagit del av skriver kommissionen att statlig förvaltning helt och hållet är en nationell fråga och att rätt till information och konsultation redan finns i många medlemsstater.

Kommissionens talesperson på området, Christian Wigand, hänvisar också till subsidiaritetsprincipen – att lagstiftning ska ske så nära medborgarna som möjligt.

– Statliga administrationers struktur och organisation är en nationell fråga. Det ligger också i linje med subsidiaritetsprincipen, säger Christian Wigand till Europaportalen.

Wigand argumenterar också, liksom kommissionen gör i brevet, att statlig sektor organiseras på olika sätt i olika medlemsländer och att det utgör ett hinder för EU-lagstiftning.

Britta Lejon köper inte det argumentet.

– Det är ett argument som skulle vara förödande för alla typer av direktiv som träffar medlemsstaterna som ju alltid ser olika ut och alltid måste hitta lösningar. Varför skulle det vara så i just det här fallet, säger hon.

Lejon tycker i det här fallet att kommissionen tagit sig mer makt än den har enligt regelverket då det saknas underlag för beslutet. Hon vill därför pröva kommissionens beslut.

Driva i EU-domstolen

Det pågår just nu diskussioner inom Europafacket och dess underorganisation för statligt anställda, EPSU, om frågan ska tas till EU-domstolen.

Europafacket ska behandla frågan på ett extrainkallat styrelsemöte idag, torsdag 12 april. Det är dock enbart EPSU som avtalspart som kan väcka talan i domstolen, något de väntas ta ställning till 8-9 maj.

Inom facken ser man dock en risk i att pröva frågan juridiskt då det kan resultera i att de svart på vitt fråntas makt som de tidigare ansett sig ha haft.

Britta Lejon är redo att ta den risken.

– Gör vi ingenting, då har vi de facto accepterat att kommissionen kan behandla den här typen av överenskommelser helt efter eget gottfinnande hur som helst. Och då har vi accepterat att vi inte har något inflytande över huvudet taget på EU-nivå.