Uppgifter som anställda i livsmedels- och dryckerbranscherna är några av dem som hotas mest av automatisering enligt OECD. Arkivbild.

Uppgifter som anställda i livsmedels- och dryckerbranscherna är några av dem som hotas mest av automatisering enligt OECD. Arkivbild.

Bild: JIim

OECD: Färre jobb försvinner med ny teknik

Tidigare forskning om att miljontals jobb riskerar att försvinna när uppgifter automatiseras hamnar i skottgluggen för en ny OECD-rapport. Den svenska arbetsmarknaden är van vid omställningar, menar fackliga TCO:s Samuel Engblom.

2013 publicerade två forskare en uppmärksammad studie som beräknade att nästan hälften av alla jobb i USA riskerade att försvinna på grund av automatisering och digitalisering. Där efter har även Stiftelsen för strategisk forskning och konsultföretaget McKinsey beräknat liknande risknivåer för svenska jobb, att 53 procent av svenska arbetstillfällen riskerar försvinna respektive 46 procent av jobben i Sverige.

Men en omfattande rapport från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD beräknar att endast 14 procent av jobben i dess 32 medlemsländer löper hög risk för att försvinna på grund av automatisering. Motsvarande siffra för den svenska arbetsmarknaden är åtta procent.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på den fackliga centralorganisationen TCO, menar forskning på området gått fram och att tidigare metoder var för grovkorniga för att ge ett rättvisande resultat. OECD-studien använder ny data som tar skillnader mellan löntagare med samma yrkestitel i större beaktande.

– Många av arbetsuppgifterna som går att automatisera är väldigt nära sammanflätade med arbetsuppgifter som inte går att automatisera. OECD har kommit fram till att det är betydligt färre jobb som kommer försvinna och att det inte är hela yrken som kommer att försvinna, säger Engblom till Europaportalen.

– Att hälften av alla jobb skulle försvinna tror ingen längre på.

”Ingen dramatisk utveckling”

Engblom pekar på historisk forskning av hur stora teknologiska genombrott påverkat arbetsmarknader.

– Historien ger inga exempel på att hela yrkeskategorier automatiserats bort. Det är inte så att massor av jobb kommer försvinna. Däremot finns det många jobb där innehållet kommer förändras, säger han och menar att OECD:s siffra för Sverige – åtta procent av den svenska jobben ligger i farozonen – motsvarar en normal strukturomvandling för den svenska arbetsmarknaden.

– Vi har en historia av att kunna hantera såna här saker, säger Samuel Engblom.

Även författarna till OECD-rapporten är inne på samma spår att automatisering inte nödvändigt leder till att arbeten försvinner och tar bankomaten som ett historiskt exempel. De som tidigare hanterade pengar till kunder fick med dess inträde istället mer kvalificerade arbetsuppgifter vilket på sikt ledde till ett ökat antal jobb.

De andra nordiska länderna står bättre rustade att hantera en omställning med bland annat en högre grad av livslångt lärande och vidareutbildning, enligt OECD.

Svårare för andra länder

Sverige hör till de OECD-länder som i minst grad beräknas bli drabbade av jobbförluster när uppgifter automatiseras. Risken är betydligt större i länder som Slovakien där vart tredje arbete löper hög risk försvinna när maskiner ta över.

– I länder som inte har lika bra omställningssystem kan jag förstå att mina fackliga kollegor blir mycket mer bekymrade över en sådan utveckling, säger Samuel Engblom.

Lågutbildade, låginkomsttagare och unga i farozonen

Enligt OECD-rapporten är risken för att jobb ska automatiseras bort störst bland dem som är lågutbildade, har lägst löner och unga. Det är dessa grupper som i större utsträckning finns representerade i riskyrken. Till dessa riskyrken räknas bland annat restaurangbiträden, städare, postutdelare och gruvarbetare. Säkrare jobb är enligt OECD exempelvis lärare, socialarbetare, chefer och läkare.