Studie: Kostsam svensk integration ger mer jobb

112 000 flyktingar i arbetsför ålder behöver integreras i det svenska samhället. Den siffran uppskattas i en studie som EU-parlamentets sysselsättningsutskott beställt och som diskuterades av ledamöterna tidigare i veckan.

Det motsvarar 2,2 procent av den totala svenska arbetskraften. Det är en betydligt större andel jämfört med Tyskland och Österrike som också tog emot många asylsökande under flyktingkrisen 2015 och som omfattas av studien.

I Tyskland är det 500 000 flyktingar som ska integreras och i Österrike 65 000 vilket motsvarar ungefär en procent av ländernas arbetande befolkning.

Fler flyktingar får dock jobb i Sverige jämfört med Tyskland och Österrike. Efter fem år i landet har strax över 50 procent fått jobb i Sverige. I Tyskland är siffran något lägre medan Österrike har större svårigheter att få ut flyktingar på arbetsmarknaden. Det förklaras i studien med restriktiva åtgärder som den österrikiska regeringen infört. Asylsökande i landet får bara ta säsongsjobb och enbart poster som inte kan fyllas av österrikare eller medborgare från andra EU-länder.

Tillfälliga uppehållstillstånd - hinder

Ett hinder som finns i alla länder är tillfälliga uppehållstillstånd som har blivit vanligare. De uppmuntrar inte asylsökande att lära sig språket och ta sig ut på arbetsmarknaden enligt studien.

Där sticker dock Tyskland ut i jämförelse med Sverige och Österrike. I Tyskland får asylsökande som bedöms ha god chans att få stanna integrationskurser redan innan de har fått sin asylansökan avgjord. I Sverige tar det mycket längre tid eftersom flyktingar först måste placeras ut i kommuner vilket tar tid då det råder brist på boende.

Sverige satsar mer pengar

Ekonomiska satsningar för mottagande och integrering av flyktingar, främst språkkurser och arbetsmarknadsåtgärder, har ökat i alla tre länderna. Sverige spenderar dock överlägset mest även om det i studien konstateras att det inte alltid gett önskat resultat. Klyftan i sysselsättningsgraden mellan inhemsk och utrikesfödd befolkning i Sverige ökade under 1990-talet och har inte minskat betydligt sedan dess.

År 2015 lade Sverige motsvarande 1,35 procent av BNP på mottagande och integrationsåtgärder. Tyskland spenderade 0,5 procent av BNP och Österrike 0,37 procent.

I studien noteras också att inget av länderna har tagit emot någon större mängd EU-medel trots att det finns specifika EU-fonder för integration av flyktingar. Anledning sägs vara byråkratiska ansökningsprocesser.