Moderatledaren Ulf Kristersson på onsdagen efter sitt första större offentliga EU-tal.

Moderatledaren Ulf Kristersson på onsdagen efter sitt första större offentliga EU-tal.

Bild: Anders Selnes

M-ledaren vill se ett större EU

Moderatledaren Ulf Kristersson vill ha mer av EU med fokus på frihandel, klimat, migration och säkerhet. Efter brexit har Kristersson också en uppmaning: plugga franska.  

– EU gör alldeles för lite på de områdena där EU skulle kunna spela en avgörande roll, sade Ulf Kristersson i ett linjetal i Stockholm på onsdagen om vilken EU-politik Moderaterna vill föra efter valet i september.

Områdena där moderatledaren vill se fördjupat EU-samarbete var bland annat fred och säkerhet, migration och gränskontroll, miljö och klimat samt forskning och utveckling. Han ville även se fler frihandelsavtal och fördjupa den inre marknaden, särskilt när det gäller tjänstehandel mellan EU-länderna.

– 75 procent av jobben finns numera i tjänstesektorn. Ändå är det på tjänstemarknaden som vi ser att det gemensamma går som allra trögast. 60 procent av tjänstemarknaden [i andra EU-länder] är idag stängd för handel.

Kristersson ville också se ett större EU i form av nya medlemsländer. De som uppfyller kriterierna ska välkomnas in.

Ska inte få kosta mer

Det fördjupade samarbetet som Kristersson efterfrågar ska dock inte få kosta mer än idag. Likt svenska regeringen vill han hålla nere EU:s framtida budget och Sveriges avgift.

– Budet som nu ligger på bordet är inte realistiskt, sade Ulf Kristersson om EU-kommissionens förslag om flerårsbudget för åren 2021-2027 som kommer innebära kraftigt ökad svensk avgift.  

Han vill istället se större nedskärningar i jordbruks- och regionalstöden än vad kommissionen föreslagit.

För Kristersson är det en självklarhet att EU:s budget borde minska när Storbritannien lämnar unionen. Angående brexit skickade han också ut en allmän uppmaning.

– Plugga franska! Det tror jag är ett bra tips. Frankrikes relativa betydelse kommer att stärkas.

Sverige ska vara mer proaktivt

Brexit innebär också att gruppen av icke-euroländer som Sverige tillhör blir mindre och att den förlorar en stark röst. Sverige behöver i det läget bli mer aktivt anser Kristersson som spann vidare på moderaternas tidigare kritik mot regeringen som man anklagat för passivitet i Bryssel.

Nu byggs det fler murar än det rivs. I många länder är nationalismen mer lockande än internationalism. Det är inte en tid att stå vid sidan och mest avvakta. Istället måste svensk europapolitik drivas framåt av oss som är för samarbetet, inte av dem som i grunden mer eller mindre är emot, sade Kristersson.

Ett mer aktivt Sverige i EU-sammanhang innebär dock inte medlemskap i EMU eller för den delen bankunionen. Kristersson som röstade ja till att införa euron i Sverige när det begav sig 2003 utesluter visserligen inte medlemskap på sikt men säger att frågan inte är aktuell just nu då folkligt stöd saknas. När det gäller bankunionen vill han likt regeringen invänta den utredning som pågår.