EU-kommissionärer Julian King, Jyrki Katainen, Federica Mogherini och Elżbieta Bieńkowska.

EU-kommissionärer Julian King, Jyrki Katainen, Federica Mogherini och Elżbieta Bieńkowska.

Bild: EU

Försvarssamarbete i EU ska bli norm

EU-kommissionen räknar med att en kraftigt ökad satsning på försvar och säkerhet välkomnas i medlemsländerna.

Med en Europeisk försvarsfond på motsvarande över 130 miljarder kronor under 2021-2027 vill EU-kommissionen uppmuntra större samarbete mellan medlemsländerna när det gäller att ta fram och köpa in försvarsmateriel. Hittills har endast mindre summor öronmärkts för sådana projekt.

– Samarbete i försvarsindustrin måste bli en norm, inte ett undantag, sade EU:s industrikommissionär Elżbieta Bieńkowska.

Runt 40 miljarder kronor av detta ska användas till olika forskningsprojekt inom försvaret. Resten, drygt 90 miljarder kronor ska hjälpa till att delfinansiera gemensamma uppköp av försvarsmateriel och utveckling av prototyper i medlemsländerna.

För att få finansiering från fonden måste minst tre deltagare från minst tre EU-länder gå samman.

Ny ”fredsfond”

Kommissionen föreslår att en ny fredsbevarande fond sätts upp med en budget på närmare 110 miljarder kronor. Syftet med fonden är att täcka alla nuvarande kostnader för EU:s militära operationer. Den ska även bidra till militära fredsinsatser som leds av andra internationella organisationer som FN och göra det möjligt för EU att stödja andra länders försvarsmakter med infrastruktur och utrustning.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini ser det fördjupade försvarssamarbetet i EU som en av de främsta arven från denna kommission och menar att det välkomnas i medlemsländerna.

– För närvarande ser jag inga frågetecken eller något motstånd i medlemsländerna mot arbetet vi gör inom försvar, sade Mogherini.

Inre säkerhetsfond

EU-kommissionen vill även se mer än en dubblering av budgeten för inre säkerhet till över 25 miljarder kronor. Pengarna ska bland annat användas till att motverka terroristattacker och andra typer av hot mot den inre säkerheten i medlemsländerna. Detta ska ske genom större samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter, ökat gränsöverskridande insatser och stärka möjligheterna att förhindra brott och radikalisering.