Valutakrisen har gjort varor dyrare på turkiska basarer.

Valutakrisen har gjort varor dyrare på turkiska basarer.

Bild: Esperitu_protector

Turkiets kris kan drabba europeiska banker

Den ekonomiska krisen i Turkiet kan förvärras ytterligare om inte president Erdoğan vidtar åtgärder. Det kan i sin tur påverka banker i Västeuropa och handeln mellan Turkiet och EU, uppger Turkietkännaren Paul Levin vid Stockholms universitet.

Enligt Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, är risken överhängande att den ekonomiska krisen i Turkiet försämras om inte Turkiets president Tayyip Erdoğan gör något utvecklingen.

– Att släppa den amerikanske frikyrkopastorn vore ett enkelt första steg för Erdogan att avväpna den akuta konflikten med USA, säger han.

Prästen, Andrew Brunson, leder en lokal protestantisk kyrka på den turkiska västkusten och greps för två år sedan på grund av anklagelser om samröre den i USA-boende turkiske religiösa ledaren Fetullah Gülen som Erdoğan pekat ut som hjärnan bakom den misslyckade militärkuppen 2016.

USA införde nyligen dubbla skyddstullar på stål och aluminium gentemot Turkiet för att tvinga landets regering att släppa den fängslade pastorn.

Även om USA:s straffåtgärd gjort finanskrisen värre är huvudorsaken en helt annan, konstaterar Paul Levin.

Oberoendet ifrågasatt

– Nästan alla bedömare förväntar sig att en centralbank höjer räntan vid stigande inflation och tecken på överhettning. Men president Erdoğan har gått ut och sagt att räntan inte ska höjas i landet och att den svaga valutan beror på en utländsk konspiration. Det har gjort att ekonomiska bedömare länge ifrågasatt den turkiska centralbankens oberoende, säger han.

Den ekonomiska krisen kan bland annat få effekter för banker i EU-länderna som har stor utlåning till Turkiet, påpekar han.

Bland banker i riskzonen finns, enligt Financial Times, spanska BBVA, italienska Unicredit och franska BNP Parisbas.

– Om [turkiska] banker eller låntagare inte kan betala av på sina lån till europeiska banker får dessa stå för förlusterna, säger Levin.

Stoppa penningflykt?

Han uppger att somliga ekonomer i EU nu spekulerar i att utvecklingen kan leda så långt att Turkiet inför valutakontroller, som man gjorde i Grekland 2015, i syfte att stoppa penningflykt.

Värdet på liran har sedan årsskiftet sjunkit med 40 procent. Efter ett brant fall i fredags, då valutan miste en femtedel av sitt värde i relation till den amerikanska dollarn, har kursen pendlat de senaste dagarna.

Enligt Levin kan handeln mellan Turkiet och EU, som har stor betydelse för landet, komma att kompliceras av kraftiga fluktuationer i den turkiska valutan.

EU-ländernas exportandel till Turkiet är visserligen stor men inte lika viktig. Därför är situationen sämre för konsumenter i Turkiet.

– Redan nu har varor och tjänster i Turkiet blivit dyrare för gemene man, säger han.  

Den turkiska bytesbalansen har förbättrats på senare tid, men det är samtidigt oklart hur mycket billigare turkiska varor kan bli för EU-länderna framöver.

– Ett lågt liravärde innebär att exporten kan bli billigare men många komponenter, exempelvis inom bilindustrin, består av importerade komponenter så effekten blir sannolikt inte lika stor som man förväntar sig, säger han.

Nio miljarder

Enligt Finansinspektionen ligger de svenska bankernas totala exponering mot Turkiet på cirka nio miljarder kronor, vilket är mycket lite i sammanhanget eftersom deras totala utlåning uppgår till mer än 10 000 miljarder kronor.

–Vi följer utvecklingen, men ser ingen anledning till oro, säger Peter Svensson, pressekreterare på Finansinspektionen.

Enligt Financial Times ser dock Europeiska centralbanken, ECB,  som utövar tillsyn över 119 banker i Euro-länderna, med växande oro på den turkiska finanskrisen.

Europaportalen var på tisdagen i kontakt med pressansvariga på ECB. Där vill man dock inte kommentera hur den ekonomiska utvecklingen i Turkiet påverkar banker i Europa.