Juncker: Minska vetorätten inom EU:s utrikespolitik

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vill se ökad överstatlighet när delar av EU-ländernas utrikespolitik. Andra förslag handlar om stärkt gränsskydd, 10 miljoner nya jobb i Afrika och om att förverkliga Göteborgstoppmötets sociala frågor.

Vid sitt årliga och stora EU-tal i Europaparlamentet på onsdagen nämnde EU-kommissionen ordförande kristdemokraten Jean-Claude Juncker flera konkreta förslag som han vill att medlemsländerna ska genomföra.

En nyhet är att utveckla det pågående samarbetet mellan EU och Afrikanska Unionen. Redan idag är EU och dess medlemsländer, enligt kommissionen, de största utländska investerarna i Afrika och EU är de afrikanska ländernas största exportmarknad.

Juncker vill nu se ökade europeiska investeringar, både offentliga och privata. Det handlar också om att skapa ett alternativ till migration för unga afrikaner och därför vill EU medverka till att skapa 10 miljoner nya jobb inom fem år och att fler afrikanska studenter får komma till EU för att studera.

– Afrika behöver inte välgörenhet, det behöver rättvisa partnerskap. Och Europa behöver lika mycket detta partnerskap. Afrika är framtiden, sade Jean-Claude Juncker vars utspel kom veckan efter att Kina lovat öka sina investeringar på kontinenten.

Ett annat nytt förslag i talet är att öka dagens gemensamma gränsvakt från 1300 personer till 10 000. Den utökande styrkan ska bli permanent från 2020 och med egen utrustning och under det aktuella gränslandets ledning bevaka EU:s yttre gränsavsnitt. Kommissionen vill också stödja medlemsländerna för att öka utvandringen bland de dryga halva miljonen migranter som fått avslag på sin asylansökan – 65 procent av dessa var fortfarande kvar i EU förra året.  
 

Kontroversiella delarna

Till de mer kontroversiella delarna av förslagen i Strasbourgstalet hör sannolikt idéen att avskaffa medlemsländernas vetorätt inom tre delar av EU:s gemensamma utrikespolitik: frågor om mänskliga rättigheter, sanktioner mot andra länder och personer och beslut om civila hjälpinsatser i krishärdar utanför EU. Möjlighet till en regeländring finns i Lissabonfördraget men det kräver att länderna också är helt överens om det.

Utan att närmare precisera sig sade också Jean-Claude Juncker att han vill se vissa gemensamma skattebeslut med kvalificerad majoritet. Ett förslag som bland andra svenska politiker i de flesta partier har svårt att acceptera.

I talet nämndes Sverige två gånger, det ena rörde sommarens skogsbränder och de europeiska hjälpinsatserna och det andra om det sociala EU-toppmötet i Göteborg förra hösten.

– Jag vill att EU ska ta bättre hand sin sociala dimension. Det är dags förvandla de goda intentionerna som proklamerades vid Göteborgs sociala toppmöte till lag, sade Jean-Claude Juncker.