Flera svenska operatörer invänder kommissionens förslag om att lämna ut e-bevis.

Flera svenska operatörer invänder kommissionens förslag om att lämna ut e-bevis.

 

Svensk operatör om EU-förslag: En katastrof

Svenska internetoperatörer är oroade över att åklagare och domstolar från andra EU-länder ska få begära ut elektroniska bevis utan att svenska myndigheter godkänt det.

Sedan en tid diskuterar EU:s justitieministrar och i Europaparlamentet ett lagförslag från EU-kommissionen om att förenkla och snabba på möjligheten för en brottsutredningen i ett EU-land att direkt få ut teknisk bevisning som chatthistorik, Facebookmeddelanden eller mobilsamtal från operatörer i ett annat EU-land.

I dag måste en åklagare eller domstol i landet där operatören är verksam först ha godkänt ett utlämnande.

Förslaget, som kommissionen och ministerrådet vill genomföra innan Europavalet 2019, har fått de berörda företagen att reagera.

"Gränser upplöses"

Jon Karlung, vd på bredbandsoperatören Bahnhof, betecknar det som ”en katastrof”.

– Det är det värsta förslaget av det här slaget jag sett hittills. Det betyder i praktiken att nationella gränser upplöses och att myndigheter i ett annat land kan få ut uppgifter utan svensk rättslig myndighetsprövning, säger han. Själva sparar Bahnhof i dag inte data i mer än 24 timmar.

Även den svenska halvstatliga internetoperatören Telia är oroad.

”Privata företag ska inte ställas i den positionen att ta beslut om lagligheten i ordrar, särskilt inte som utfärdats i andra länder än det land det är verksamt i” skriver Telia i positionspapper.

Enligt kommissionsförslaget ska operatörerna kunna tvingas att lämna ut data senast inom 6 timmar i nödfall. Men operatören kan också vägra om ett utlämnande strider mot EU:s stadga eller är "oskälig". I det svenska fallet exempelvis om det strider mot meddelarfriheten.  

– Som jag ser det är en svaghet att en anställd på ett svenskt företag ska känna till om ett utlämnande kan innebära att det strider mot svensk grundlag eller inte,  säger Daniel Westman, expert på dataskyddsfrågor.

En svensk domstol får sedan avgöra om den andra EU-staten hade rätt, och operatörer som fortsatt vägrar kan dömas till dryga böter.

Kommissionen överväger också att, som ett nästa steg att ge EU-ländernas brottsbekämpande myndigheter rätt att få direktaccess till databaser hos nät- eller tjänsteleverantörer i andra EU-länder, samt att ge dem rätt att realtidsavlyssna misstänkta.

Underminerar rättigheter

Telia skriver att ”man är emot alla slags former av privatiserad tvångslagstiftning som kan underminera fundamentala rättigheter för personer som är misstänkta för brott”.

Ordrarna kan, enligt bolaget,  direkt eller indirekt kränka någons integritet, men också rätten till en rättvis rättegång.  

– Att man också utgår från andra länders lagar är ett stort problem. Låt säga att partiet Lag och rättvisa i Polen inför tio års fängelse för smädelse av statschef, då skulle vi vara skyldiga att lämna ut information till en icke-demokratiska regim, kommenterar Jon Karlung.

Även Stefan Backman, koncernchefsjurist på Tele2, betonar att individens rättsliga skydd måste komma i fokus för lagstiftningen.

– Vi förutsätter såklart att den enskilde individens integritets- och rättsskydd kommer att utgöra en väsentlig del av förslaget, uppger han till Europaportalen.