Svenska EU-parlamentariker slår ett slag för att göra något radikalt åt det låste läget i asylpolitiken.

Svenska EU-parlamentariker slår ett slag för att göra något radikalt åt det låste läget i asylpolitiken.

Bild: EU-parlamentet

Svenska EU-politiker: Så fixar vi den nya asylpolitiken

Medan EU-toppmöte efter toppmöte misslyckas nå enighet i asylfrågan ser svenska Europaparlamentariker flera möjliga vägar framåt. Det är dags att gå vidare menar flera politiker.

– Det är en minoritetens diktatur i Europeiska rådet där folk som Viktor Orbán får sätta dagordningen, säger den liberala EU-parlamentarikern Cecilia Wikström.

Hon syftar på de strandade förhandlingarna om EU:s medlemsländer ska omfördela asylsökande när det som 2015 kommer väldigt många personer på samma gång. EU:s medlemsländer har i övrigt kommit långt i att komma överens om en gemensam asylpolitik men på denna punkt råder ett låst läge eftersom länder som Ungern, Polen och Tjeckien starkt motsatt sig planerna på omfördelning vid asyltoppar.

Nu tycker svenska EU-parlamentariker att det är dags att finna en ny väg ut ur den låsta situationen, frågan är bara vilken som är den bästa. Vänsterpartiets Malin Björk talar om en plan B, som skulle innebära att de länder som vill inrätta ett system för omfördelning själva gör det, utan de länder som motsätter sig förslaget.

– Personer som Orbán och Salvini [Ungerns premiärminister och Italiens inrikesminister] vill stänga Europas gränser och avsäga sig Europas ansvar för att ta emot flyktingar. Och då tycker jag att vi ska ha en koalition av länder som fördelar ansvaret [mellan sig själva].

De flesta länder vill ha en omfördelning

Malin Björk pekar på att en majoritet av EU:s medlemsländer vill se en omfördelning av flyktingar och är beredda att ta emot dessa. Hon tror därför på en lösning som innebär att dessa länder går samman och själva omsätter planerna om omfördelning.

– Jag tror att intresset skulle vara väldigt stort dels i Sverige för att kunna säga att nu tänker vi göra verkstad. Dels tror jag att många skulle vilja visa sig handfasta i ett sådant samtal inför EU-valet i maj, säger Björk och pekar på samarbeten som Schengen eller euron som på liknande sätt har initierats av ett antal EU-länder.

Men socialdemokraten Anna Hedh, som instämmer i att det gått alldeles för lång tid utan en lösning för den gemensamma asylpolitiken, vill inte se en lösning där bara ett antal länder inleder ett samarbete.

– Jag blir lite orolig över förslaget för i mina ögon känns det lite som ett EU à la carte. Börjar vi nagga på fler saker så blir det uppenbart att det blir ett smörgåsbord av EU-samarbetet.

Asylpolitik skulle kunna fastlås av majoritet

Liberalen Cecilia Wikström är inte heller hon direkt positiv till Malin Björks förslag men utifrån att hon inte tror på ett system där det är frivilligt att delta.

– Det är väldigt oförutsägbart och inte hållbart i längden för när som helst kan de frivilliga deltagarna dra sig ur. Vi måste bygga upp strukturer som håller över tid och det måste vara bindande. Kan vi vara bindande när det gäller allt från kemikalier till avgaser och matsäkerhet så ska vi kunna vara bindande när det gäller en strukturerad asylpolitik, säger Cecilia Wikström.

Hennes lösning är istället att EU-länderna fattar beslut i frågan om omfördelning av flyktingar med kvalificerad majoritet, i enlighet med fördraget, och ger upp tankarna om att nå enhällighet i frågan.

– Det står i fördraget att man ska fatta beslut genom kvalificerad majoritet. Att rådet inte kan fatta beslut på ett demokratiskt sätt är bedrövligt. Ordförandeland efter ordförandeland har tillsammans med Tusk [Europeiska rådets ordförande] fegat. Det är skandalöst faktiskt.

Sverigedemokraterna: handlar om att rädda liv

Sverigedemokratiska EU-parlamentarikern Kristina Winberg är kritisk till såväl förslaget om att rådet ska fatta ett majoritetsbeslut som till det om att de länder som är villiga att ta emot flyktingar som omfördelas ska gå ihop och göra det. Hon menar att detta inte skulle lösa problemet med att människor riskerar livet för att försöka ta sig till Europa.

– Det handlar faktiskt om att rädda liv, att få slut på de här människosmugglarna och jag tycker att Malins förslag är helt förkastligt med tanke på att det inte får stopp på att människor ger sig ut i båtar.

Istället är Kristina Winberg positiv till de planer som diskuterats vid veckans EU-toppmöte om ett närmare samarbete med länder i Nordafrika och mer fokus på gränskontroller.

– Man har nu i flera år diskuterat det här gemensamma asylpaketet och de flesta med nykter syn borde ha insett att det går inte. Det är ju därför man på toppmötet diskuterar avtal med något nordafrikanskt land för att hindra flyktingar att ta sig ut på Medelhavet då markerar man att – ge er inte ut på farliga båtar.

Corazza Bildt vill se majoritetsbeslut

Den moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt tycker däremot att man måste fortsätta hitta en lösning för en gemensam asylpolitik inom EU. Precis som Cecilia Wikström tror hon i dagsläget främst på idéen att Europeiska rådet fattar ett majoritetsbeslut.

– Jag önskar att man tar beslut om asylpaketet utan enhällighet. Man kunde ha två tredjedelar av rådet som genomför det.

Men samtidigt förstår Anna Maria Corazza Bildt varför rådet undvikit den lösningen.

– De politiska konsekvenserna skulle vara att vi splittrar väst och öst. Så jag kan förstå att man politiskt vill hålla ihop rådet.

Förslaget om att de länder som är villiga ingår ett samarbete för att själva omfördela de asylsökande som kommer till EU mellan sig tror hon är mindre realistiskt.

– Jag tycker det skulle vara fantastiskt om några länder går före och börjar genomföra en gemensam asylpolitik men jag tror inte att det kommer hända. Det kan inte vara en Europalag om inte minst två tredjedelar är med.