EU-politiker efter omröstning: Den svenska modellen hotas

Det säger EU-parlamentarikern Jasenko Selimović (L) efter omröstningen igår i EU-parlamentet i Strasbourg kring direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor inom EU.  

Lagförslaget kallas också Arbetsvillkorsdirektivet och röstades igenom av en stor majoritet av ledamöterna i parlamentet, 398 röster för och 208 emot. Men de svenska ledamöterna röstade antingen nej eller lade ner sina röster.

Orsaken till det svenska motståndet är att man är är rädd att direktivet kan komma att hota den svenska arbetsmarknadsmodellen där parterna självständigt sluter kollektivavtal.

Första gången lag

Skulle direktivet bli lag införs miminirättigheter som exempelvis att en provanställning får pågå i max sex månader. Och kollektivavtal får bara slutas om det innebär bättre villkor – inte sämre.

Socialdemokraten Marita Ulvskog är ordförande i parlamentets sysselsättningsutskot, där betänkandet tidigare behandlats, och hon säger så här om lagförslaget, som innehåller minimirättigheter:

– Det är naturligtvis viktigt att man får ordning och reda på arbetsmarknaden i olika länder, men inte om det innebär att vi i Sverige måste överge den svenska modellen där parterna är fria att sluta avtal.

Särskilt vänder sig Marita Ulvskog mot att kommissionen i framtiden kan få definiera vem som utgör arbetstagare och arbetsgivare, eftersom det kommer att krocka med svenska bestämmelser.

–Vi tycker ju att vi i Sverige på en rad områden redan har lyckats komma överens mellan parterna på arbetsmarknaden och vill nu inte backa och försvaga löntagarnas och arbetsgivarnas rättigheter, kommenterar hon.

Stökig omröstning

Även arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv i Bryssel reagerar negativt på parlamentets ställningstagande:

– Det är inte acceptabelt. Det var en stökig omröstning i sysselsättningsutskottet, och vi menar att det här går för fort. Dels blir det ingen bra lagstiftning, dels beskär och undergräver man den svenska modellen, säger Gabriella Selbardt, ansvarig för EU-rättsliga arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv.

– Vi har ju en mogen reglering på arbetsmarknaden i Sverige och har reglerat löner och villkor i över 100 år genom kollektivavtal, kompletterat med lagstiftning, och det vi siktat in oss på är att vi ska kunna fortsätta så.

Även vänsterpartisten Malin Björk röstade nej och beskriver den svenska modellen som “en framgångssaga” som inte får gå förlorad.

– Det fanns ett undantag i kommissionens lagförslag som innebar att den svenska modellen, och även den danska modellen, värnades och som vi tyckte var bra, men den togs bort i Europaparlamentet, uppger hon.

Ursprungligen handlade direktivet enbart om arbetsgivarens skyldigheter att informera anställda om deras villkor på arbetsplatsen.

Men på grund av att många nya osäkra anställningar vuxit fram i EU i spåren av digitaliseringen, föreslås det nu också innehålla vissa minimirättigheter för arbetstagare. Dessutom definierar lagförslaget vem som räknas som arbetstagare och arbetsgivare. Det går nu vidare till trepartsförhandlingar med EU-kommissionen och ministerrådet.