EU storsatsar på ett ökat återvändande

Inom EU planeras en stor förstärkning av gränsskyddet mot länder utanför Schengen och EU. EU-kommissionen har tidigare i år föreslagit att Frontex, EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå, ska få 10 000 gränsvakter.  

Men enligt byråns verkställande direktör fransmannen Fabrice Leggeri, som på fredagen besökte Stockholm, är själva behovet av nya gränsvakter på EU-nivå cirka 5 000, vilka ska bevaka de yttre gränserna.

Övriga cirka 5 000, uppger han, ska inte vara vakter i egentlig mening utan främst jobba med att sända tillbaka migranter som inte får stanna i EU till deras hemländer, samt andra insatser som att bygga relationer med ursprungsländer.

– Flera av EU:s medlemsländer behöver förstärka sin kapacitet när det gäller återvändande, säger Fabrice Leggeri.

Migranter som inte får uppehållstillstånd hamnar i en olycklig gråzon. De blir utan rättslig status och kan inte arbeta, utan måste åka tillbaka, menar han.

Frontex har i dag cirka 650 fast anställda, och 1 500 gränsvakter som lånats in från medlemsländerna.

– Sammantaget fölreslår man att 10 000 personer ska arbeta för Frontex framöver varav 8 500 är inlånade från medlemsstaterna, berättar Sonja Johnsen, kommunikationssamordnare på polisens gränssektion.

Frontext fungerar  också “som ett säkerhetsfilter” och en underrättelsetjänst, i syfte att stoppa  människosmugglare, terrorister och andra brottslingar, beskriver Leggeri.

Det finns dock stora problem. 2017 utfärdade gränsbyrån bindande rekommendationer när det gäller brister i gränsskyddet till 27 av 28 medlemsländer, noterar han.

Frontex inspektörer har bland annat  i en uppmärksammad granskningsrapport kritiserat Sverige för att ha luckor när det gäller gräns- och säkerhetsskyddet. Kommissionen väntas inom kort anta rapporten som innehåller en lista på 95 punkter som Sverige måste åtgärda.