E-bevis är kommunikationsdata som lagras på servrar. (Arkivbild)

E-bevis är kommunikationsdata som lagras på servrar. (Arkivbild)

Bild: Darpa

Sverigedemokraterna svänger om e-bevis

Efter Europaportalens avslöjande om att EU-förslaget om e-bevis riskerar grundlagsskyddet, skärper Sverigedemokraterna sin hållning. Och Vänsterpartiet anser att all utländsk begäran om e-bevis ska meddelas svenska myndigheter.

Europaportalen beskrev tidigare i veckan att experter hyser farhågor för att meddelarfriheten och källskyddet äventyras om nuvarande förslag om e-bevis blir verklighet. Och nu ändrar Sverigedemokraterna sin inställning i frågan. Partiet ställde sig tidigare i december bakom regeringens kompromissförslag.

I dag säger Ludvig Aspling (SD), ledamot i EU-nämnden så här:

– De försäkringar som ministern gav i nämnden lät positiva och vi ville invänta kompromissen för att se hur den föll ut. Kompromissen gav ett rätt svagt skydd. Vi vet ju egentligen inte hur förslaget kommer se ut i slutändan heller eftersom det ska genom parlamentet och sen en trialog innan det är klart.

– Det kan bli ganska stora förändringar efter en sådan process. Nu känner vi dock att vi vet vart det barkar och vi gillar det inte, uppger han.

Aspling utvecklar kritiken med att utländska myndigheter ges “mer eller mindre fri tillgång till integritetskänsliga uppgifter utan domstolsprövning” och att  vissa uppgifter ska kunna begäras för alla brottsmisstankar. Det menar man inte är proportionerligt.

SD tycker inte heller att det är rimligt att medlemsländer “ska tvingas in i samarbeten som begränsar grundlagsstadgade fri- eller rättigheter”.

"Borde röstat nej"

Vänsterpartiets  ledamot i EU-nämnden Ilona Szatmári Waldau var ensam om att invända i EU-nämnden. Hon anser att EU-förslaget i grunden borde stoppas. 

– Sverige borde inte ha röstat ja i ministerrådet utan gjort gemensam sak med Tyskland och röstat nej, säger hon.

– Det är möjligt att ett litet land som Sverige kan förbigås i förhandlingarna  framöver, men inte Tyskland.

Tanken med förordningen är att digitalt sparade data hos olika internetoperatörer och andra nätföretag som Google och Facebook snabbare ska komma polis och åklagare till del i brottsutredningar.  

Nätföretag ska direkt på andra EU-staters begäran lämna ut efterfrågade digitala bevis. Den utländska myndigheten ska meddela exempelvis en svensk myndighet om det rör sig om innehåll i mejl, sms eller chattmeddelanden. Men inte ifråga om likaså känsliga abonnemangsuppgifter, trafik- eller transaktionsdata.

–  Ska man ha den här ordningen med e-bevis måste man hitta lösningar där svenska myndigheter kan garantera att bolagen inte lämnar ut uppgifter om vem som kommunicerat med till exempel en journalist, betonar Ilona Szatmári Waldau.  

Vänsterpartiet vill därför att skyldigheten att notifiera andra EU-länder om att man begär ut e-bevis från ett företag ska gälla all data som är möjlig att efterfråga. 

"Innefatta rättigheter"

Även Tomas Tobé, Moderaternas rättspolitiske talesperson anser att grundlagarna måste värnas när förslaget nu går vidare i förhandlingar med Europaparlamentet:

– Regeringen fick mandat från EU-nämnden att rösta för kompromissförslaget. I den ståndpunkt som presenterades bör regeringen verka för ändamålsenlighet men också innefatta skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Vi utgår från att denna inriktning gäller i den fortsatta processen.

Tina Acketoft, Liberalerna, ska undersöka huruvida regeringen frångått det förhandlingsmandat man fick av EU-nämnden:

– Att försvara grundlagarna är ett ständigt pågående arbete men vi har haft en tydlig samsyn över partigränserna i detta arbete för att vi ska lyckas. Men vi följer upp denna frågan, liksom andra. Tills jag vet hur regeringen agerat och varför, om det avvikit från mandatet de fick har jag inga ytterligare kommentarer.

Ordföranden i EU-nämnden, Åsa Westlund (S) uppger att grundlagsskyddet är viktigt och att regeringen arbetat hårt för att den här lagstiftningen som syftar till att bekämpa brott ska vara förenlig med detta.

– Bedömningen från regeringskansliet är att man har lyckats påverka förslaget så mycket att man kan gå vidare med det. Nu stundar förhandlingar med Europaparlamentet och regeringen kommer där fortsätta verka för att se till att Sveriges grundlagar värnas.

"Lösa grova brott"

Justitieminister Morgan Johansson (S) uppger i en tidigare kommentar till Europaportalen att han är nöjd med EU-kompromissen, eftersom det ibland är "helt avgörande att polis och åklagare får tillgång till digitala bevis som kan finnas sparade på servrar i andra länder för att lösa till exempel grova våldsbrott och barnpornografibrott".

Han säger också att regeringen "på det hela taget" är nöjd med utfallet.