Stor majoritet svenskar: Antisemitismen ökar

En stor majoritet i Sverige anser att antisemitismen ökar i landet. Det är den högsta siffran i EU. – Många svenskar är väl medvetna om att antisemitiska påhopp sker, säger Lisa Kaati, forskare på FOI.

Nu på söndag högtidlighålls Förintelsens minnesdag över hela Europa – och inför denna presenterade i veckan EU-kommissionen en Eurobarometer kring EU-invånarnas uppfattningar kring antisemitism och förintelseförnekelse.

I opinionsundersökningen utmärker sig Sverige i förhållande till övriga 27 EU-länder.

Sju av tio tillfrågade svenskar anser att antisemitismen vuxit i landet under de senaste fem åren, vilket är mest i EU.

Andel svarande som anser att antisemitismen utgör ett problem i landet är också störst i Sverige. Detta anser åtta av tio svenskarna, mot knappt hälften i exempelvis Ungern och Polen.

Lisa Kaati är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och leder ett stort forskningsprojekt kring hatbrott och nätaktivism i digitala miljöer. Hon menar att de höga siffrorna beror på en stor medvetenhet bland svenskar om att antisemitism förekommer och tar sig olika uttryck.

Mycket debatt

– Vi har ju bland annat haft en stor debatt i Sverige under 2018, som rört sajten Judar i Sverige och Googles indexeringen av sajten, säger hon till Europaportalen.

– Jag tror att många i Sverige har en hög medvetenhet om att antisemitiska påhopp sker.

Men om antisemitismen är mer utbredd i Sverige än i andra europeiska länder är hon tveksam till. Antalet polisanmälningar om brott med antisemitiska motiv pendlar upp och ned i Brottsförebyggande rådets statistik. (Se faktaruta)

Samtidigt tycker Lisa Kaati att de höga svenska siffrorna ändå bör ses som en väckarklocka –  och att man måste utreda vad som ligger bakom dem. Den svenska nationalistiska miljön har exempelvis starka fästen på internet.

– Inför det svenska valet var Nordiska motståndsrörelsen en av de flitigaste aktören att publicera texter på internet. Någonstans har de en resursstark grupp som gör detta. Och man blir ju ganska förundrad över att de resurserna finns, säger Kaati.

Även anställda i FOI:s forskningsprojekt har drabbats av antisemitiska kränkningar på senare år, uppger hon.

En fördjupande utredning om bakgrunden till de antisemitiska hatbrotten i Sverige pågår.  Detta sedan den förra kulturministern Alice Bah Kunke (MP) i november 2017 gav Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att göra en större studie. Den kommer enligt uppgift att presenteras runt månadsskiftet maj/juni 2019.