Svenska riksdagens talman Andreas Norlén på officiellt besök i Bryssel.

Svenska riksdagens talman Andreas Norlén på officiellt besök i Bryssel.

Bild: Fredrik Haglund

Stolt Norlén: Riksdagen mest EU-involverad

Talman Andreas Norlén anser att den svenska riksdagen är det nationella parlament som är allra mest engagerat i EU-arbetet. Det finns dock inga förnyelseplaner som att öppna upp EU-nämndens möten eller att försöka skapa nya sätt att få inflytande i EU.

I EU stiftas lagar av EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar. I Sverige har riksdagens folkvalda ett fast grepp om vilken EU-politik regeringen ska föra. Riksdagens talman Andreas Norlén är stolt över hur systemet fungerar.

– Det är ingen överdrift att säga att riksdagen är det parlament som är allra mest involverat i EU-arbetet genom sin nära relation med regeringen, säger Norlén till Europaportalen under ett officiellt Brysselbesök i veckan tillsammans med konstitutionsutskottets ordförande, Hans Ekström (S) och EU-nämndes ordförande och vice ordförande Åsa Westlund (S) och Eskil Erlandsson (C).

De besökte även det belgiska parlamentet där man enligt Andreas Norlén häpnade över hur stor roll riksdagen spelar i den svenska EU-politiken. 

Statsvetenskaplig forskning ger Norlén rätt där den svenska riksdagen beskrivs som ”en av de mest aktiva och inflytelserika” parlamenten i EU-frågor.

EU centralt för Sverige

Traditionellt går den första talmansresan till Helsingfors, men talman Norléns andra besök går till den belgiska huvudstaden eftersom ”EU-arbetet är centralt för Sverige” och hög prioritet för riksdagen.

– Det är viktigt att riksdagen är uppdaterad och insatt i vad som sker i Bryssel eftersom det har så stor påverkan på vårt land och på hela Europas framtid, säger Norlén.

Sverige i toppen

När Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 kom en ny möjlighet för medlemsländernas parlament att delta i EU-arbetet. Om tillräckligt många nationella parlament, vanligtvis minst en tredjedel, anser att ett EU-förslag strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen måste kommissionen reflektera över sitt förslag. 

Subsidiaritetsprincipen säger att förslag ska fattas så nära medborgarna som möjligt. En invändning mot den innebär att man anser att EU inte bör lagstifta på området, den säger dock inget om hur man ser på själva innehållet i förslaget.

Den svenska riksdagen är det parlament som hittills gjort klart flest sådana subsidiaritetsinvändningar – nära på dubbelt så många som tvåan Frankrike.

 

En avgörande förklaring till detta är att den svenska riksdagen gör subsidiaritetsprövningar på alla EU-förslag. Möjligheten för parlamenten att gå samman och ge kommissionen ett så kallat gult kort för brott mot subsidiaritetsprincipen har funnits i tio år. Dock har gula kort utdelats endast vid tre tillfällen (se faktaruta).

Andra tar inte uppdraget på allvar

Redan 2013 beklagade sig riksdagens konstitutionsutskott över att andra parlament inte använde subsidiaritetsprövningarna fullt ut. Men trots detta och den arbetsbörda prövningarna innebär anser Andreas Norlén att det är en styrka för Sverige att riksdagen granskar alla ärenden. 

För konstitutionsutskottets ordförande, Hans Ekström (S), handlar det om att ge legitimitet till EU.

– Att fuska med [subsidiaritetsprövningarna] är ett hot mot EU:s legitimitet och det är det även om de nationella parlamenten inte tar det uppdraget på allvar, säger Ekström som beklagar att kontaktnät och kanaler för ett mer effektivt samarbete mellan parlamenten i medlemsländerna ännu inte kommit på plats.

I dag finns en åttaveckorsgräns för när ett parlament måste skicka in ett så kallat motiverat yttrande till kommissionen om brott mot subsidiaritetsprincipen. Det diskuteras att den gränsen borde förlängas till tolv veckor för att ge parlamenten större möjlighet att granska och samordna kritik mot EU-förslag.

Andra kanaler att påverka

Nationella parlament kan även använda sig av något som kallas politisk dialog med EU-kommissionen. Där kan de kan yttra sig om kommissionsdokument eller politikområden där kommissionen har behörighet att agera. 

Tidigare forskning visar att riksdagen mellan 2010 och 2013 var det femte mest aktiva i den politiska dialogen med kommissionen med drygt 100 dialoger. Överlägset i topp var dock Portugal med över 700.

Gröna kort

De gula kort som de nationella parlamenten kan ge EU-förslag har av vissa ansetts vara för svaga instrument för de nationella parlamenten. 2013 föreslog underhuset i det nederländska parlamentet ett ”grönt kort”. Om tillräckligt många nationella parlament går samman ska de med ett sådant kunna föreslå att kommissionen tar fram ett nytt lagförslag inom ett område eller ändrar eller drar tillbaka redan existerande lagstiftning. 

När förslaget först dryftades var EU-nämndens dåvarande ordförande Allan Widman (L) positiv.

– Subsidiaritetsprövningen är ju reaktiv, det går bara att reagera på initiativ som tas. På sikt ser jag ett utrymme för nationella parlament att genom samordning med andra kunna bli proaktiva. Där tycker jag [de nederländska parlamentarikerna] kompletterar det nu gällande regelverket i ett viktigt avseende, sade Allan Widman 2013 till Europaportalen.

Men EU-nämndens nuvarande ordförande Åsa Westlund (S) ser i dagsläget inget behov av att försöka få ett system med gröna kort på plats. Hon menar att det är onödigt att bygga upp ett helt nytt system när redan finns en upparbetad kanal för riksdagen att påverka EU-politiken.

– Det är lättare att få sin regering att driva på [för ett nytt förslag] än att få en majoritet bland parlamenten att göra det, säger Westlund.

Det finns även skepsis i riksdagen att införa ett nytt verktyg som innebär att regeringen, som är den institution som företräder i Sverige i EU-sammanhang, rundas och att riksdagens och regeringens roller blandas samman.

Fortsatt stängda möten

EU-nämndens möten sker bakom lyckta dörrar, med undantag av när statsministern är där inför EU-toppmöten. Nämndens tidigare ordförande Carl Schlyter (MP) försökte 2015 driva genom större öppenhet på nämndsmötena och för ett år sedan drev Vänsterpartiet samma krav, bland annat med hänvisning till att den danska motsvarigheten Europaudvalget i huvudsak har öppna möten. 

Nämnden har själv rätt att besluta om mötena ska vara öppna eller slutna och en rundringning bland EU-nämndsledamöterna som Europaportalen gjorde 2015 visade att en majoritet var positiva till att ha fler helt eller delvis öppna möten. 

I dagsläget finns det enligt nämndes ordförande Åsa Westlund och vice ordförande Eskil Erlandsson dock inga planer på fler öppna möten. Westlund motiverar det med att det funnits kritik från andra EU-länder att hemliga dokument riskerar att komma ut.

– Om det skulle vara öppet skulle det kanske bli ännu svårare för andra att skicka material till oss. Då skulle vi behöva sekretesspröva sådana saker hela tiden, säger Westlund och tillade att möjligheten att man även skulle riskera att förlora möjligheten att öppet diskutera andra medlemsländers förhandlingspositioner.

EU-nämnden en styrka för svenska ministrar

Vice ordföranden i EU-nämnden, Eskil Erlandsson, menar att det svenska systemet där EU-politiken förankras i riksdagen utgör en styrka i ”19 fall av 20” när Sverige väl förhandlar i ministerrådet med övriga medlemsländer. Erlandsson var tidigare landsbygdsminister och har bland annat varit med och förhandlat fram EU:s gemensamma fiske- och jordbrukspolitik.

– Det var ett sätt för mig som statsråd att testa argument i EU-nämnden. Höll de där, i illvillig opposition, då visste man att då håller det [även på ministerrådsmötena], säger Erlandsson.