Det kinesiska företaget Cosco köpte 2016 51 procent av ägandet i Greklands största hamn Pireus. Arkivbild.

Det kinesiska företaget Cosco köpte 2016 51 procent av ägandet i Greklands största hamn Pireus. Arkivbild.

Bild: neufal54

Utländska uppköp i EU ska granskas

För att inte länder som Kina och Ryssland ska få för stort inflytande över strategiskt viktiga sektorer inför EU-länderna ett nytt regelverk för att kontrollera utländska direktinvesteringar.

EU-parlamentet, och alla närvarande svenska EU-parlamentariker, röstade på torsdagen med stor majoritet för en ny förordning om granskning av investeringar som stora länder som Kina och Ryssland gör i medlemsländerna för att ”begränsa eventuella risker för EU:s strategiska intressen”.

– För mig blev behovet av ett samlat svar från EU extra tydligt när vi såg det kinesiska köpet av den grekiska hamnen Pireus följas av att Grekland blockerade ett kritiskt EU-uttalande om mänskliga rättigheter i Kina, säger EU-parlamentariker Aleksander Gabelic (S) i ett uttalande.

Förslaget ålägger medlemsländernas ansvariga myndigheter att utbyta information om utländska direktinvesteringar. EU-kommissionen och övriga medlemsländer får rätt att yttra sig när sådana investeringar planeras. Det slutliga beslutet om en direktinvestering ska godkännas ligger dock hos medlemslandet självt.

– Utländska investeringar är oumbärliga för EU:s ekonomi. Samtidigt måste vi bemöta den säkerhetsrisk som utgörs av vissa investeringar i tillgångar, teknik och infrastruktur av kritisk betydelse, säger EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström i en kommentar.

Finns inte i Sverige – men utreds

I dag har bara hälften av EU-länderna ett granskningssystem av utländska direktinvesteringar, enligt EU-parlamentet. Och de som finns skiljer sig mycket åt vad gäller utformning och omfattning. Förordningen tvingar dock inte medlemsländerna att införa nationella granskningssystem.

Sverige är ett av de 14 medlemsländer som inte har något system för att granska direktinvesteringar men enligt EU-minister Hans Dahlgren har två svenska utredningar tillsatts, varav en är klar, om att införa ett sådant och han anser att ”det finns skäl att göra mer än vad som gjorts hittills” i Sverige.

– Vi har haft en diskussion också i Sverige om nödvändigheten av att ha en sådan kontroll på investeringar i känslig infrastruktur. Det finns ju samma känsla och samma diskussion i alla EU:s medlemsstater, så det är bra att det här uppmärksammas också på EU-nivå, säger Dahlgren till Europaportalen.

De två – EU-förordningen och den svenska diskussionen – är olika saker, understryker ministern.

– Det ena [EU-förordningen] handlar om information och granskning. Det andra [den svenska diskussionen] handlar om att ge svenska staten möjlighet att pröva om olika investeringar är acceptabla utifrån säkerhetsperspektiv, säger han.

Medlemsländerna förväntas godkänna det nya regelverket i början av mars. Det börjar gälla 1,5 år efter att det antagits och förts in i EU:s officiella tidning.