Finansmannen Bill Browder.

Finansmannen Bill Browder.

Bild: Monica Kleja

Bill Browder: Sverige måste göra mer mot penningtvätt

Sverige måste ta en aktiv roll i EU när det gäller att införa en europeisk Magnitskijlag. Det menar finansmannen Bill Browder som kämpar mot penningtvätt. 

Finansmannen Bill Browder, tidigare amerikansk medborgare nu brittisk, har det senaste dygnet varit på snabbvisit i Sverige för att träffa svenska politiker.  

För Europaportalen berättar han att han i många år försökt förmå den svenska regeringen att införa en så kallad Magnitskilag i syfte att stoppa penningtvätt via svenska banker och frysa tillgångar för de inblandade.

Lagen är uppkallad efter den ryske revisorn Sergej Magnitskij som avslöjade att ryska tjänstemän stulit skattemedel på 230 miljoner dollar kopplat till  Browders investeringsfond Hermitage Capital. Något som ledde till Magnitskijs död 2009. SVT:s Uppdrag granskning kunde nyligen visa att 150 miljoner kronor av de stulna pengarna slussats till ett 50-tal konton i Swedbank.

Hur går det att övertala svenska politiker?

–  Det tog mig åtta år att få USA att införa Magnitskijlagen, och jag är en väldigt tålmodig och beslutsam person och kommer att lyckas även i Sverige.

– Sveriges största banker har använts för penningtvätt och det handlar inte bara om kriminalitet utan också om nationell säkerhet, säger han.

Browder är besviken på den svenska regeringen.

– Jag var här för exakt ett år sedan och då hade Alliansen med moderater, centerpartister, kristdemokrater och liberaler [i opposition] alla öppet tagit ställning för en svensk Magnitskij-lag. Socialdemokraterna ville inte införa en lag på nationell nivå, utan bara på EU-nivå. Men den rödgröna regeringen har inte gjort något för att driva på i EU, hävdar han.

– Om Sverige inte vill anta den här lagen så borde man ta en aktiv roll i EU, inte vara passiva och låta andra leda diskussionen.

Hittills har bara Storbritannien och de baltiska staterna antagit Magnitskijlagar av EU-länderna. (Se faktaruta)

EU:s ministerråd enades dock den 10 december om att börja utreda en sådan  lag på europeisk nivå. En rådsarbetsgrupp är i färd med att dra upp riktlinjerna för regler som inte bara skulle avse Ryssland utan ha global omfattning.

I mitten av mars uppmanade också EU-parlamentet i en resolution medlemsländerna att skrida till verket.

– Parlamentet tog kraftfullt ställning för ett införande. Och man vill också att lagen ska bära namnet Magnitskij, vilket ju Nederländerna, när de tog initiativ i EU, ville ta bort av rädsla för Putin, säger Bill Browder.

Går ditt arbete trögare i EU än andra delar av världen?

– Europa behöver ha 28 samtycken bland 28 länder, och där ingår länder som Ungern eller Cypern som är pro-ryska eller pro-Putin. Så det blir mycket svårare att få något gjort i Europa än på andra ställen.

– Men jag jobbar på det och försöker nu få med Sverige, Danmark, Frankrike, Tyskland, Rumänien och Tjeckien.

Hur nära framgång är du?

– Jag tror att vi är närmast på EU-nivå, där man satsar seriöst, och jag tror att EU-parlamentets intervention sätter vind i seglen på allvar.

Varför avslöjas så många penningtvättskandaler i de nordiska länderna just nu?

– Huvudsakligen eftersom alla dessa nordiska banker tidigare förvärvade baltiska banker, som fanns nära till hands, och därmed ärvde problemen med penningtvätt. Men när de väl köpt dessa banker och såg att de tjänade pengar på dem, var det ingen som ville stoppa detta.

Ökar volymen av penningtvättbrott i Europa?

– Jag skulle säga att de nog minskar på grund av att området blir så belyst just nu. Och om man exempelvis ser till antalet konton vars ägare inte bor i landet, så minskar de snabbt i antal i Lettland, Litauen och Cypern.

Vilken effekt skulle en europeisk Magnitskijlag få?

– Det skulle skrämma de som är inblandade penningtvätt eftersom de när de väl hamnar på den amerikanska Magnitskijlistan får sina konton frysta och visumproblem.

– Om reglerna infördes på EU-nivå skulle det bli än värre eftersom det är i Europa de har sin villor och åker på semester.

Hur känsligt är det för EU att döpa lagen efter Magnitskij?

– Putin skulle hata det mer än någonsin, men för oss är det viktigt och en stor symbol.

Uppdrag granskning avslöjade att 150 miljoner kronor på Swedbankonton har koppling till Magnitskij-affären. Vart tog de pengarna vägen sedan?

– Vi vet inte vart pengarna tog vägen efter Swedbank eftersom de flesta Swedbankkontona fanns i baltiska länder och var bara transferkonton.