Bild: Anders Göransson Meisner/Hamid Ershad

Debatt: Fler svenskar borde studera i Europa

Sverige ligger långt efter andra nordiska länder när det gäller andel studenter som studera i Europa. Regeringen och Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning måste höja ambitionsnivån, skriver EU-kandidat Emma Wiesner (C) och Naod Habtemichael (C) förbundsordförande Centerstudenter.

I dag öppnar anmälan till höstterminen. Det innebär att tiotusentals personer kommer söka och bli antagna till sin drömutbildning. För många innebär det stora förväntningar och en början på ett nytt livskapitel. Men tyvärr är det en alldeles för liten andel svenska studenter som tar examen utan att först ha tagit ett steg ut i Europa. 

Efter en utbytestermin via Erasmus+, EU:s utbytesprogram för högskolestudier, åker många studenter hem med mycket mer än enbart högskolepoäng. En större inblick i andra kulturer, språkkunskaper och förmågan att kunna samarbeta med människor från olika bakgrunder, är bara några av alla vinsterna med att resa ut i Europa. Det är inte bara berikande och kompetenshöjande utan har i allt större utsträckning blivit ett krav från flera sektorer på arbetsmarknaden. 

Förra året lanserade EU-kommissionen sitt förslag till EU:s långtidsbudget för 2021-2027. En en positiv förändring jämfört med föregående EU-budget är att anslaget till Erasmus+ ska fördubblas. När världen blir allt mer globaliserad bådar det gott att EU-kommisionen förstår vikten av att en internationalisering av högre utbildning är en nödvändighet för att stärka konkurrenskraften såväl nationellt som globalt.

Men av de studenter som tog examen i Sverige läsåret 2016/2017 hade enbart 14 procent studerat utomlands någon gång under de senaste tolv terminerna. Det är en alldeles för liten andel. Det är även en bra bit under EU:s målsättning att 20 procent av alla studenter ska ha studerat utomlands till 2020, och långt efter jämförbara länder. Bland jämförbara länder som Finland och Tyskland ligger motsvarande andelar på 24 respektive 33 procent. För att underlätta att fler studenter tar steget ut i Europa vill vi se följande reformer genomföras: 

Höj ambitionerna

En statlig utredning om internationalisering föreslår att minst 25 procent av alla svenska studenter ska ha spenderat minst tre månader av sin utbildning utomlands år 2025. Men det är väldigt lågt satta mål jämfört med exempelvis Frankrikes president Emmanuel Macron, vars vision är att hälften av alla 25-åringar ska ha spenderat minst sex månader i ett annat europeiskt land inom ramen för sin högskole- eller yrkesutbildning. 

Smidigare tillgodoräknande av utbytesstudier

En snabb och förutsägbar process vad gäller tillgodoräknande av högskolepoäng är viktigt för att studietiden inte förlängs i onödan. För att underlätta processen måste samordningen inom lärosäten förbättras. Ett första steg skulle kunna vara att studievägledningen och avdelningen som behandlar studieplaner ligger under samma tak på högskolor och universitet. 

Underlätta planeringen

Genom att ha avsatta perioder för när det lämpar sig bäst att läsa utomlands, underlättas planeringen både för studenten, lärosätet och utbytesprocessen. En större europeisk integrering av avsatta terminsperioder på varje lärosäte inom EU skulle därför vara av stor nytta och sänka trösklarna så att fler vågar ta ett steg ut i Europa. 

Svenska universitet och högskolor skulle ha mycket att vinna på en högre ambitionsnivå när det gäller att ta tillvara på internationaliseringen av högre utbildning. Matilda Ernkrans (S), nytillträdd minister för högre utbildning och forskning, har en intensiv mandatperiod framför sig om Sverige ska ha en chans att nå upp till en någorlunda hög andel av utbytesstudenter som våra grannländer. Med de reformer som vi listar ovan, och med bättre informerade val bland studenter, tror vi att de svenska Erasmus-studenterna kan bli många fler. Det vore bra för Sverige – och det är bra för Europa.

Emma Wiesner (C)kandidat till Europaparlamentet #3
Naod Habtemichael (C) förbundsordförande Centerstudenter