EU-kommissionens Frans Timmermans och Vera Jourová presenterade kommissionens förslag om ett visserblåsardirektiv i april förra året.

EU-kommissionens Frans Timmermans och Vera Jourová presenterade kommissionens förslag om ett visserblåsardirektiv i april förra året.

Bild: EU

“Historisk dag” för skydd av visselblåsare i EU

För första gången inrättar EU nu regler för att skydda visselblåsare som larmar om brott mot EU-lagar. Överenskommelsen välkomnas av fackföreningar och öppenhetsorganisationer.

Efter långa förhandlingar nådde EU:s lagstiftare, medlemsländerna och EU-parlamentet, en överenskommelse under natten till tisdag kring det omstridda visselblåsardirektivet. De nya reglerna är tänkta att skydda de som larmar om brott mot EU-lagar inom en rad olika områden såsom bedrägerier, korruption, skatteflykt eller ageranden som kan skada människors hälsa och miljö – såväl inom offentlig som privat sektor.

– I dag är en historisk dag för de som vill blotta korruption och oegentligheter, säger Nick Aiossa vid öppenhetsorganisationen Transparency Internationals EU-kontor i en kommentar.

En av de mest omstridda frågorna har gällt huruvida visselblåsare ska tvingas larma genom interna kanaler innan de får lov att vända sig till myndigheter eller medier.

Detta var medlemsländernas position som möttes av massiv kritik från främst fackföreningar men även öppenhetsorganisationer. Över 80 organisationer antog uttalanden som kritiserade medlemsländernas position, något som parlamentets ansvariga för frågan menade var avgörande för hur nattens förhandlingar gick.

Kompromiss för att vända sig till medier

Arbetsplatser med fler än 50 anställda kommer att vara tvungna att införa interna och säkra rapporteringskanaler för att hantera larm från visselblåsare men det kommer ändå att vara möjligt för den som ser behov att larma direkt till en myndighet.

Att vända sig till offentligheten, via medierna, kommer dock att kräva vissa särskilda omständigheter. Svenske EU-parlamentarikern Max Andersson har arbetat med frågan för de gröna:

– Där blev det inte en perfekt kompromiss men den kommer rimligtvis att fungera.

Enligt överenskommelsen blir det möjligt för visselblåsare att vända sig till medierna antingen efter att man rapporterat till myndigheterna, men dessa inte vidtar några åtgärder eller i de fall då det finns en överhängande fara för allmänheten eller myndigheterna handlar i samförstånd med den som begår brottet.

Till de som har varit kritiska till rådets position i frågan hör svenska Journalistförbundet som har varnat för att förslaget kunde underminera den svenska offentlighetsprincipen.

Men Max Andersson tror att den överenskommelse som nu nåtts kommer göra det enklare för de i Sverige som arbetar för privata företag att vända sig till medierna.

– Så vitt jag förstår skulle detta stärka skyddet för visselblåsare i den privata sektorn i Sverige.

Europafacket – försiktigt positivt

De nya reglerna kommer skydda de som larmar om oegentligheter inom ett antal områden av EU-lagstiftningen men medlemsländerna kan också besluta om att de ska gälla fler områden. Dessutom uppmanas medlemsländerna att införa skydd av visselblåsare gällande nationella lagar – i dagsläget har bara tio av EU:s medlemsländer omfattande lagar för att skydda visselblåsare.

Europafacket, som företräder fackliga organisationer i medlemsländerna, har mottagit överenskommelsen med försiktig optimism.

– Det är för tidigt att säga att direktivet får avgörande betydelse i och med att det finns möjliga kryphål, inte minst avsaknaden av skydd för de som larmar om brott mot arbetares rättigheter. Men om medlemsstaterna arbetar tillsammans med fackföreningar för att skriva in detta i nationell lagstiftning kan det leda till betydande förbättringar, säger Esther Lynch på Europafacket i ett skriftligt uttalande.

Överenskommelsen ska härnäst formellt antas av Europaparlamentet och medlemsländerna.