Jytte Guteland (S): ”Klimatpolitik får inte bli orättvis”

Jytte Guteland är en ung politisk veteran som gjorde sig ett namn inom svensk politik redan som ordförande för ungdomsförbundet SSU. När hon talar får man ofta känslan att hon står uppe i talarstolen; hon gestikulerar för att förklara vad hon menar och slår näven i handen för att med eftertryck markera sin poäng.

När Jytte Guteland kandiderade till EU-parlamentet 2014 lyfte hon särskilt fram ungdomsarbetslösheten i Europa som sin hjärtefråga och ville att alla länder skulle implementera EU:s ungdomsgaranti om att erbjuda unga jobb eller studier inom tre månader. Så har det inte blivit.

– Jag får nog säga att det har varit tuffare att driva än vad jag tänkt mig. Ganska mycket inom arbetsmarknadspolitiken handlar om nationell suveränitet men jag hade ändå önskat att det hade varit ett lättare arbete än vad det är.

Stoltast över skrotad kolkraft

Jytte Guteland har istället blivit varse att EU-parlamentet kan åstadkomma desto mer inom ett annat område – klimatet.

– Klimatfrågor är tydlig EU-kompetens, förklarar hon.

– Jag har sett under de här fem åren hur EU tar sig an stora globala frågor. Klimatfrågan är ett sådant exempel och där har jag fått vara en del i att förhandla om det.

Genom sitt arbete i EU-parlamentets miljöutskott har Jytte Guteland arbetat med bland annat energieffektivisering och reformen av EU:s system för handel med utsläppsrätter, som innebar en skärpning av reglerna för att få industrierna att minska koldioxidutsläppen. Förhandlingarna mellan Europaparlamentet och medlemsländernas regeringar var tuffa och den sista förhandlingsrundan pågick ända till fyra en torsdagsmorgon, när Jytte fick promenera hem från rådsbyggnaden i Bryssels EU-kvarter på morgonkvisten.

– Vi som hade höga ambitioner fick bara hålla fast vid att nej, vi ger oss inte. Så funkar det ju.

Utöver att besluta om hur systemet med utsläppsrätter för över 11 000 anläggningar inom EU, Norge, Island och Liechtenstein ska fungera bestämde man också att EU-länderna, med undantag för Rumänien och Bulgarien, inte ska få pengar ur EU:s moderniseringsfond till att finansiera kolkraft.

– När kol- och stålunionen går från kolfinansiering till förnybart är det någonting väldigt bra. Så det är jag mest stolt över.

Men uppgörelsen om utsläppsrätter mötes av kritik från miljöorganisationer som menade att den inte var tillräcklig. Jytte Guteland framhärdar i att det som uppnåddes var ett viktigt steg men nöjd är hon inte. I och med de beslut som EU nu har fattat kommer man att få ner utsläppen av växthusgaser med 45 procent fram till 2030, jämfört med nivåerna 1990. Men enligt forskningen måste de ner med hela 55 procent.

– Till nästa mandatperiod måste vi se till att lyssna på forskarna och klara det hela vägen och det vill jag gärna vara med i. Så det är ett starkt skäl till att jag vill fortsätta.

“Viktigt att motverka spänningar i Europa”

Trots att huvudengagemanget under den gångna mandatperioden har legat på klimatfrågorna har Jytte Guteland inte släppt ambitionen att skapa jobb, särskilt för unga. Och hon menar att de två frågorna hör ihop – en investering på en ny grön ekonomi innebär också en satsning på jobb.

– Kommissionen pratar om en miljon fler jobb om vi ställer om till ett klimatsmart samhälle och det verkar fullständigt rimligt.

Men det är inte självklart att omställningen till en grön ekonomi är lika smidig för alla delar av Europa. De städer som blir av med industrier och kolkraftverk riskerar att hamna i fattigdom.

– Det kommer ju vara vissa städer som blir vinnare och andra inte. För att motverka spänningar måste politiken ge möjlighet till nya jobb och trygghetssystem så att det inte bli så hårt för de städer som i dag inte står på rätt sida av tekniken.

Jytte Guteland återkommer flera gånger under vårt samtal till att utmaningarna i vår tid är stora och att det har lett till att många lever med rädsla. Rädsla för klimatförändringar, rädsla för social utsatthet. Enligt henne måste Socialdemokraterna visa på möjligheterna för att kunna mota extremismen som göds ur de där rädslorna.

– Det är inte så att morgondagen behöver bli mörkare. Vi kan genom bra politiska beslut se till att vi får ett rättvisare samhälle. Det här ljusa, mer positiva budskapet tror jag är väldigt viktig i den tid vi lever i, med väldigt mycket dystopiska budskap som florerar.

Och då krävs att klimatpolitiken går hand i hand med att motverka sociala orättvisor.

– Man kan inte bygga en stark klimatpolitik om det blir väldigt orättvist. Och man kan inte heller få en trygg framtid för oss människor om man inte har en stark klimatpolitik så det hänger väldigt mycket ihop.