EU-parlamentet har under de senaste fem åren röstat om fler än 300 nya EU-lagar och runt tusen resolutioner. Arkivbild.

EU-parlamentet har under de senaste fem åren röstat om fler än 300 nya EU-lagar och runt tusen resolutioner. Arkivbild.

Bild: EU-parlamentet

Så röstade Sveriges EU-parlamentariker i tio viktiga frågor

Svårt att bestämma dig hur du ska rösta i EU-valet? Europaportalen har undersökt tio tunga frågor som de svenska EU-parlamentarikerna fått ta ställning till under de senaste åren.

Europaportalen har valt ut tio viktiga frågor som EU-parlamentet röstat om och som varit aktuella i den svenska debatten under den senaste mandatperioden.

Vår granskning visar att arbetsmarknads- och sociala frågor delar de svenska EU-parlamentarikerna medan de ofta är överens i klimat- och energifrågor.

Sociala pelaren

Den sociala pelaren har delat de svenska partierna och utgör ett bränsle i EU-debatten. Pelaren är ett initiativ från EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) och utgörs av 20 icke-bindande principer och riktlinjer på det sociala området för medlemsländerna att följa. EU-parlamentet ställde sig i januari 2017 bakom den sociala pelaren. De borgerliga partierna, förutom Liberalerna, är kritiska till den och menar att den riskerar att föra över makt inom sociala frågor till EU.

Frihandelsavtal med Kanada

I februari 2017 röstade EU-parlamentarikerna för ett omdebatterat frihandelsavtal med Kanada, kallat Ceta. Avtalet innebär bland annat att 99 procent av alla tullar mella de båda handelsområdena försvinner. Ceta har fått kritik för det investeringsskydd som ingår i avtalet.

Reform av utstationeringsdirektivet

EU-medborgare som arbetar tillfälligt i andra medlemsländer kallas utstationerad arbetskraft. Reformen av direktivet innebär bland annat att de utstationerade löntagarna har rätt till samma ersättning och förmåner som lokal arbetskraft. Den rödgröna regeringen ser reformen som en av de viktigaste segrarna under mandatperioden. De borgerliga partierna vände sig emot förändringen av direktivet som de menar försämrar EU:s konkurrenskraft och fria rörlighet för företag och arbetskraft.

Upphovsrättsdirektivet

I mars 2019 röstade EU-parlamentet för ett nytt upphovsrättsdirektiv som ska skydda kulturskapares upphovsrätt och garantera att de får ersättning när deras produkter används. Kritiker har menat att direktivet medför att internetsajter kommer att tvingas ha automatiska filter för att sortera bort material som eventuellt kan vara upphovsrättsskyddat.

Europeiska åklagarmyndigheten

Redan 2013 föreslog EU-kommissionen en Europeisk åklagarmyndighet för att lättare kunna komma åt dem som fifflar med EU-budgeten. Sverige var länge kritiskt till idén och ställde sig först utanför samarbetet tillsammans med bland annat Ungern och Polen. Men under hösten 2018 meddelade statsminister Stefan Löfven att man överväger att gå med. När EU-parlamentet tog ställning i frågan 2017 lade de flesta svenska EU-parlamentariker ned sina röster.

Föräldraledighet

I april 2019 röstade EU-parlamentet för att två månaders föräldraledighet ska vara öronmärkta åt papporna. Medlemsländerna ska också införa minst tio dagars betald pappaledighet i samband med födseln. Direktivet innebär dessutom att föräldrar ska ha rätt till fyra månaders föräldraledighet vardera och ger arbetstagare rätt till fem dagars ledighet om året för att vårda anhöriga eller en person som man bor med.

Tuffare utsläppsregler för nya bilar och skåpbilar

De nya reglerna som klubbades i mars 2019 sätter ett mål på att minska koldioxidutsläpp från nya bilar med minst 37,5 procent och från skåpbilar med minst 31 procent senast år 2030. Vägtransporter står för omkring 20 procent av EU:s totala koldioxidutsläpp.

Förnybar energi

År 2030 ska andelen energi från förnybara källor vara minst 32 procent av EU-ländernas slutliga bruttoförbrukning. Det beslutade Europaparlamentet i november 2018.

Reformen av EU:s system för utsläppsrätter

I början av 2018 röstade EU-parlamentet för att skärpa systemet för handel med utsläppsrätter, vilket innebar att industrianläggningar inom EU, Norge, Island och Lichtenstein kan släppa ut mindre koldioxid än tidigare. Reformen innebar också EU-länderna inte längre ska kunna få pengar ur EU:s moderniseringsfond för att finansiera kolkraft, med undantag för Rumänien och Bulgarien.

Ratificering av Parisavtalet

Europaparlamentet godkände i oktober 2016 EU:s ratificering av Parisavtalet, världens första juridiskt bindande globala klimatavtal. I det har en majoritet av världens länder åtagit sig att hålla nere den globala uppvärmningen med minst två grader jämfört med förindustriella nivåer.