Statsminister Stefan Löfven i EU-nämnden. Arkivbild.

Statsminister Stefan Löfven i EU-nämnden. Arkivbild.

Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet 

Framtidsfrågor präglar EU:s midsommarmöte

Statsminister Stefan Löfven har inga tydliga önskekandidater när de viktigaste uppdragen i EU ska tillsättas. Men han räknar med att toppkandidaten Manfred Weber inte har tillräckligt stöd för att leda kommissionen.

– Att EU nu går in i en ny mandatperiod sätter en tydlig prägel på mötet. Vi ska exempelvis diskutera vilka som ska leda EU:s institutioner framöver och hur EU:s politiska inriktning ska se ut de kommande fem åren, sade statsminister Stefan Löfven (S) när han på onsdagen höll sitt samråd med riksdagens EU-nämnd inför EU-toppmötet på torsdag och fredag.

Den medialt hetaste frågan är vilka som ska få de fem snart vakanta topposterna i EU. Regeringens linje om att spets- eller toppkandidatsystemet inte gäller fick stöd i EU-nämnden.

– Det behövs bästa möjliga personer, en handlingskraftig ordförande i kommissionen med hög kompetens. Därför bör vi inte låsa fast oss vid de olika spetskandidaterna som har nominerats, sade Löfven som pekade på att det bland medlemsländerna dels finns ett motstånd mot hela systemet med toppkandidater, dels att det är osäkert att det finns tillräckligt med stöd för högergruppen EPP:s toppkandidat, tysken Manfred Weber, som kritiker menar är för oerfaren.

Löfven nämnde inga favoriter till posterna utan lyfte istället fram vikten av att det blir en jämn fördelning utifrån geografi, politisk hemvist, storleken på medlemslandet och framför allt en könsfördelning. Löfven vill se minst två kvinnor på de fem poster som ska tillsättas och kommer lägga fokus på det kriteriet.

– Man kan befara att det är jämställdhetskriteriet som minst antal [stats- och regeringschefer] riktigt bryr sig om, så det måste vi stå upp för. Vi är kanske de som driver det hårdast, sade Löfven.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk kan komma att  presentera en lista med kandidater inför toppmötet. Enligt Löfven har finns ingen sådan lista och om det skulle komma en så blir det i samband med torsdagskvällens diskussion.

Tusk säger sig på onsdagen vara ”försiktigt optimistisk” att man ska kunna enas. Om stats- och regeringscheferna inte gör det spekuleras det i att hålla ett extrainsatt EU-toppmöte i slutet av juni.

EU-strategi för kommande fem åren

Stats- och regeringscheferna ska även klubba en strategisk agenda för unionens politiska inriktning de kommande fem åren. Regeringens prioriteringar i det styrdokumentet är bland annat att värna respekten för rättsstat och demokrati, utveckla inre marknaden, klimatfrågan och jämställdhet.

En majoritet av EU-nämndes ledamöter ställde sig bakom det.

Två länder svårast att övertala om klimatneutralt EU

En viktig fråga på mötet är huruvida man ska ställa sig bakom kommissionens förslag om att EU senast år 2050 ska bli klimatneutralt. I ett utkast till toppmötesslutsatser framgår att länderna ännu inte lyckats enas om att sätta ut ett årtal. Minst 22 medlemsländer ska dock enligt uppgift ställa sig bakom kravet på ett klimatneutralt EU 2050.

– Det är väl två länder kvar som är svårast att få med, sade Löfven som tillade att de länderna vill ha garantier för att de kompenseras för en sådan klimatomställning via nästa långtidsbudget som också står på dagordningen.